Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Potamogeton, nate - Potamogetonaceae - Potassium - Potatis - Potatisbladmögel - Potatisflingor - Potatiskräfta - Potatismjöl - Potatissjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Potamogetonaceae—Potatissjukdomar
434
Potatisbladmögel.
upp över vattenytan. Som
hylle tjänstgöra fjäll på
ryggen av ståndarna (ett på
varje). Bladen äro hela, oftast
helbräddade, antingen alla
hinnartade el. trådlika och
nedsänkta el. de översta
utbildade som flytblad. I
Sverige finnas 20 arter och
talrika bastarder. Vanligast äro
gäddnate, P. natans, med
rännformiga, nedsänkta blad
och breda, långskaftade,
läder ar tade flytblad, g r ä s n
a-t e, P. gramineus, med
lan-settlika, oskaftade, nedsänkta
blad och något bredare,
kort-skaftade flytblad, å 1 n a t e,
P. perfoliatus, med samtliga
blad nedsänkta, breda och
oskaftade, med hjärtlik bas, och borstnate,
P. pectinatus, med samtliga blad nedsänkta,
smala, trådlika. Natearterna ha stor betydelse som
föda åt vattendjur.
Potamogetonaceae, bot., se Nateväxter.
Pota’ssium, kem., gammalt namn på kalium.
Potatis, se Potatissläktet.
Potatisbladmögel, bot., se Potatissjukdomar.
Potatisflingor, potatis, som valsats ut till tunna
blad och torkats. Liknande flingor beredas av
majs (corn flakes).
Potatiskräfta, se Potatissjukdomar.
Potatismjöl, se Stärkelse.
Potatissjukdomar. Potatisväxten angripes av
åtskilliga ekonomiskt betydelsefulla sjukdomar. —
Potatisbladmögel (potatissjuka) är
känt i Europa sedan 1845 efter att tidigare ha
uppträtt i Amerika.
S j ukdomen här j ade
våldsamt de första åren
i Europa, och ehuru den
numera är mindre
för-lustbringande, torde den
åstadkomma en
skörde-minskning i Sverige av
omkr. i5°/o årl.
Sjukdomen förorsakas av
svampen Phytophtora
in-festans (jfr
Peronospo-raceae), vilken på blad
och stjälkar framkallar
mörka fläckar, som i
varmt och fuktigt
väder hastigt utbreda sig,
så att blasten blir svart
och slapp; i knölarna
förorsakar den utbredda,
något insjunkna, bruna
till blygrå fläckar på ytan och brunflammiga
rotpartier i knölens inre, ”brunröta”. Brunrötan kan
spridas även under lagringen, särskilt vid för
hög temp. Viktigaste kampmedel mot denna
sjukdom äro: 1) motståndskraftiga sorter; dock äro
tidiga sorter allmänt mycket mottagliga; 2)
förebyggande besprutning av blasten med vissa kop-
Potamogeton natans (t. v.), P. gramineus och P. pectinatus.
Potatiskräfta.
parhaltiga preparat (800—1,000 1 per har), då
blasten är fullt utvuxen och innan sjukdomen
gripit starkare kring sig. — Potatiskräftan,
som f. ggn iakttogs 1896 i Ungern, har befunnits
så farlig för potatisodlingen, att lagbestämmelser
om dess bekämpande utfärdats i bl. a. Sverige
(K. f. av 1929). Här anträffades den först 1912
men ansågs utrotad, tills den 1928 återupptäcktes
på många ställen.
Den angriper
hu-vudsakl. de
under-j ordiska delarna,
särskilt knölarna,
på vilka den
framkallar stora,
knott-riga svulster, först
vita, något liknande
blomkål, senare
svartbruna,
påminnande om murklor.
Mindre ofta finner
man svulster ovan
jord, av grön färg.
Orsak är svampen
Synchytrium endo-
bioticum, som i svulsterna utbildar sporer av två
slag, dels tunnväggiga, genast grobara, dels
tjock-väggiga, som gro först efter en viloperiod, vilken
kan uppgå till ett 10-tal år. Smittan sprides
lätt genom redskap, dragare m. m. Bekämpandet
inriktas på odling av uteslutande immuna
potatissorter (se Potatissläktet) på smittad el. misstänkt
jord. I Sverige har sträng importkontroll införts.
— Pulverskorv el. korkskabb förorsakas
av en slemsvamp, Spongospora subterranea, som
angriper de underjordiska organen. På knölarna
framkallar den vårtlika upphöjningar, vilkas övre
del sönderfaller, blottande ett brunt pulver av de
i bollar förenade sporerna. Vårtorna sammanflyta
stundom till större ansvällningar, som kunna
erinra om kräftsvulster. Sjukdomen uppträder
elakartat på fuktig, dåligt avdikad jord och där
potatis odlas år efter år på samma areal. — Vanlig
s k o r v framkallas av strålsvampar,
Actinomyces-arter, som förorsaka successivt avstötande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
