Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prætorius, Michael - Prag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Prag
452
büttel. P. utgav bl. a. stora samlingar
protestantisk kyrkomusik och dansmusik samt en mycket
värdefull bok om dåtidens konstformer och
musikinstrument, ”Syntagma musicum” (1615—20).
Prag, tjeck. Praha, huvudstad och största stad
i Tjeckoslovakien; 922,284 inv. (1947). Staden
har ett förmånligt läge nästan mitt i Böhmen,
vid Elbes biflod Vltava (Moldau); den ligger
185—250 m ö. h. (Stadsnamnet härledes ur prah,
vadställe). P., som är en av rikets äldsta städer,
nämnes f. ggn 928; det uppstod genom
sammansmältning av flera små samhällen, som uppvuxit
i skydd av borgar. På Hradcany (Hradschin) på
v. stranden uppfördes en borg, kring vilken
uppväxte Mala strana (Lillsidan), som erhöll
stads-rättigheter 1257. På Hradcany reste sig på
900-talet i praktfull fyrklöverform Böhmens äldsta
domkyrka, S:t Vitus, som nu utgrävts under den
nuv. domen, Katedråla Svaty Vita el. S:t
Veits-katedralen. Från den romanska stilperioden
kvarstår invid borgen S:t Georgskyrkan (Kostel
Svaty Jin), i det inre prydd med gotiska målningar
och monument; praktfullt är särsk. den heliga
Ludmilas kapell. Mittemot Mala strana, på h.
flodstranden, uppstod ett annat samhälle, nuv.
Staré mèsto (Gamla staden). Även här finnas
romanska byggnadsminnen, två rundkyrkor, ”Det
romanska huset” m. m. Främlingar bosatte sig
här, särsk. tyskar, fransmän och judar, de sistn.
i Josefov (Josefstaden). Under kejsar Karl IV
(1346—78) nedlades mycket arbete på P:s
utveckling och försköning, och en stor, vacker
stadsdel, Nové mésto (Nya staden), anlades s.
om Staré mésto. Från denna tid är det som
gotiken alltjämt präglar staden; den infördes från
Frankrike och fick genom P. Parler en både
ståtlig och måttfull utbildning. Det nya dombygget
på Hradcany, som behärskar staden, har
emellertid först i vår tid blivit färdigt, återupptaget
mot 1800-talets slut och fullbordat 1929. Utanför
domen står en ryttarstaty av den helige Georg
(1373). Kejsar Karl ombyggde också slottet, och
hans efterföljare fortsatte; här märkas
Vladi-slavsalen och lantdagssalen i rik gotik; i det
s. k. Ståthållarrummet utspelades 1618 de
upprörda scener, som bildade inledningen till 30-åriga
kriget. Hradcanyslottet, som nu utbreder sig med
tre borggårdar, fick under 1700-talet åtskilliga
tillbyggnader, där bl. a. republikens president
residerar. Den äldsta och förnämsta av de 11
broar, som föra över från Mala strana till
stadens ö. delar, är den, som kejsar Karl lät bygga,
Karlsbron (Karluv most), 500 m lång med
gotiska torn vid brohuvudena och smyckad med
skulpturmonument (barock), en av de mest
konstnärliga brobyggnaderna i världen. Stadens
borgare uppförde vid Gamla stadstorget
(Staromèst-ské nämésti) ett praktfullt rådhus (Staromèstskå
radnice) med högt torn, i vars nedre del ett
konstur anbragtes vid 1400-talets slut (förstört av
tyskarna 1945). Vid torget, som ännu omges av
gamla byggnader med öppna hallar, reser sig
den vackra, gotiska Tynkyrkan (Tynsky kostel),
som hyser åtskilliga monument även från senare
tid, bl. a. över Tyge Brahe. Vid Staré mèstos
Astronomiska uret på Gamla rådhuset.
forna gräns i ö. står det gotiska Kruttornet
(Pra-nå bråna) intill det nya stadshuset (Obecni dum).
Även Josefov med det forna ghettot och den
märkliga judiska kyrkogården ha medeltida
byggnader kvar, t. ex. synagogan från 1200-talet. Av
de äldsta univ.-byggnaderna — univ. upprättades
1348 — kvarstå några delar i
Karolinumkomplex-et. Under husitkrigen blevo delar av P. helt
förstörda; de tyska prof, och studenterna lämnade
univ. redan 1409 och funno en fristad i Leipzig.
Renässansen gjorde sitt inträde i P. på 1500-talet
med några palats på v. sidan: lustslottet
Belve-dere strax n. ö., Schwarzenbergpalatset (Palåc
Svarcenbergsky, nu inrymmande tekniskt
museum) s. v. samt det något yngre, nu delvis till
museum inrättade Wallensteinpalatset (Palåc
Valdstynsky) med vacker loggia åt trädgården
ö. om borgen. Under 30-åriga kriget led P. åter
svåra skador. 1631 plundrades det av sachsarna;
1648 stormade svenskarna under Königsmarck
Mala strana och Hradcany, som då berövades
återstoden av sina konstskatter, medan staden ö.
om floden lyckades hålla stånd genom ett
hjältemodigt försvar. Tack vare en därpå följande
lång fredsperiod och kejserlig gunst blomstrade
P. åter och upplevde under barocken en ny
storhetstid i arkitektoniskt avseende. Nya praktfulla
privatpalats reste sig: Palåc Cernmsky (Czernin,
nu utrikesministerium), Lobkovicüv (Lobkowitz)
och Fürstenbergüv (Fürstenberg) samt
ärkebi-skopspalatset i Malå strana, Palåc Kinsky,
Clam-Gallas o. a. i Staré mèsto. I Jesuitkvarteret
(Klementinum) nära Karlsbrons ö. brohuvud, nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
