Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prag - Praga - Pragerskinka - Pragfreden - Pragmatisk - Pragmatisk sanktion - Pragmatism - Praia - Prairial - Prakrit - Praktbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Praga—Praktbaggar
454
univ.-bibl. m. m., uppfördes redan vid
1500-talets slut Salvatorskyrkan i begynnande barock.
Sedan tillkommo Korsherrarnas kyrka m. fl.
ståtliga barockbyggnader. Som den förnämste
barockmästaren här framstod under 1700-talets
förra del K. I. Dientzenhofer, som bl. a.
uppförde den ståtliga S:t Niklaskyrkan (Svaty
Miku-lås) i Mala strana.
Mot 1800-talets slut tillkommo några
monumentala byggnader, nationalteatern, som rikt
utsmyckades, parlamentsbyggnaden (Rudolfinum)
och nationalmuseet vid Våclavplatsen med
synnerligen rika saml., särsk. från förhistorisk tid.
De båda univ. erhöllo också en rad nya
byggnader. Bland monumentala hus i funktionalism
framstår Allmänna folkpensioneringens
administ-rationsbyggnad. Även nya kyrkor ha uppförts;
särdeles originell och med präktig belysning i
det inre är den 1930 färdiga Våclavkyrkan. Den
moderna bebyggelsen framträder f. ö., utom i
fabrikskvarteren, även i några villaförstäder,
särsk. det eleganta Barrandov längst i s. v. I
stadens utkanter trängas gamla, halvt lantliga
samhällen med moderna industrianläggningar och
enformiga arbetarkvarter. Den sista mansåldern
kännetecknas av ett undanträngande av det tyska
folkelementet; 1880 funnos här 42,400 tyskar el.
13,5%, 1921 30,429 el. 4,5%. 15/a 1939 besatte
nazityska trupper staden, som d. å. hade 985,500
inv. Den undgick nästan helt att skadas under
2:a världskriget. Ryssarna besatte P. 9/s 1945;
omfattande ”utrensningsaktioner” ha därefter
drabbat befolkningen, t. ex. i okt. 1949.
P. är landets förnämsta bildningscentrum.
Univ., gr. 1348, räknas som det äldsta
tyskspråkiga. Till detta univ. reste fram till 1409 (då
tjeckerna drevo bort tyskarna) flera svenska
studenter än till något annat univ. Det var 1882
—1945 delat i ett tyskt och ett tjeckiskt.
Dessutom finnas bl. a. handels-, veterinär- och
lant-brukshögsk., musikakad. och protestantisk teol.
fakultet, stora bibi, och talrika vetenskapliga
sammanslutningar. Bland museer o. a. saml. må,
utom de redan nämnda, erinras om det gamla
Strahovklostret med bibi, och tavelgalleri (bl. a.
Dürers ”Rosenkransfest”), konstindustrimuseet
med synnerligen värdefull glassaml., statsmuseet
för äldre konst (i Rudolfinum), moderna
galleriet m. fl.
Tack vare sitt centrala läge i Böhmen har P.
blivit en av Mellaneuropas främsta
industristäder; även omgivningarna inom en cirkel av ung.
30 km radie äro starkt industrialiserade.
Storindustrien har sitt främsta säte i de yttre
stadsdelarna. Viktigast är metallindustrien, som är
särdeles mångsidig. P. är en järnvägsknut av
första rang, vilken bl. a. beröres av de
internationella linjerna Paris—Prag—Warszawa,
Berlin—Dresden—Prag—Linz—Trieste och
Berlin—Wien. Även till P:s flygstation i Ruzynè,
7 km v. om stadens centrum, äro flera
internationella linjer knutna. Vitavas lopp är nu
reglerat genom dyrbara slussbyggnader, varigenom
direkt vattenförbindelse uppnåtts med Nordsjön.
Litt.: A. Novåk, ”Das barocke P.” (1922; sv.
övers. 1931); O. Schürer, ”P., Kultur, Kunst,
Geschichte” (1930, 3:e uppl. 1939); M. Balley,
”P. und seine Umgebung” (1931); Ellen
Ryde-lius, ”P. på 8 dagar” (1935).
Praga, ö. delen av Warszawa.
Prägerskinka, lättrimmad skinka, kokt i vitt
vin, vatten och kryddor. Serveras varm el. kall.
Pragfreden kallas dels en fred mellan
kurfursten av Sachsen och kejsaren 30 maj 1635,
dels en fred mellan Preussen och Österrike 23
aug. 1866.
Pragmatisk (grek. pragmatiko’s eg. duglig,
kunnig i statsvärv, av prägma, verksamhet),
klok, erfaren. Om pragmatisk historieskrivning
se Historia, sp. 315.
Pragmatisk sanktion, uttryck, hämtat från
senromersk rätt, där sanctio pragmatica i allm.
torde ha betecknat ett i högtidlig form utfärdat
kejserligt reskript till en korporation, kommun
el. provins rörande dess offentligrättsliga
ställning. Under medeltiden och senare brukades ter {+-+}
men p. ibland om politiskt viktiga, i högtidlig
form utfärdade lagar. Om p. i Bourges 1438 se
Frankrike, sp. 51. Mest känd är den p. kejsar
Karl VI utfärdade 1713, varigenom fastslogs en
gemensam tronföljd för de under honom
förenade länderna; detta skedde för att betrygga hans
dotters, Maria Teresias, arvsrätt.
Pragmati’sm, filos., den kunskapsteoretiska
ståndpunkt, som identifierar ett omdömes
sanning med den praktiska nytta det besitter såsom
ledtråd för våra handlingar. ”Praktisk nytta”
tolkas olika; vanl. avses den praktiska nyttan för
mänsklighetens utveckling i dess helhet. P.
företrädes mest i amerikansk filosofi, där termen
införts av C. S. Peirce. Huvudrepresentanten är
W. James. Med p. besläktade tankar återfinnas
hos Nietzsche, Vaihinger, Simmel m. fl. — Litt.:
W. James, ”P.” (1907; sv. övers. 1916).
PräTa, huvudstad på Kap-Verdeöarna.
Prairial [präria’l], fr. (av fr. prairie, äng),
hömånad, den franska republikanska kalenderns
nionde månad, hade 30 dagar.
Präkrit (skt präkrta, naturlig, vulgär), de
folkliga och litterära språken i Indien,
tillhörande det medelindiska skedet av
språkutvecklingen. Den präkritdialekt, vars litterära form
givit upphov åt sanskrit, är sauraseni. De yttre
präkritdialekterna äro i ö. mägadhi och
ardha-mägadhi, i s. mahärästri, i v. och n. v. paisäci
och ett obelagt p., vartill man kan sluta sig av
det nyindiska språk, till vilket det måste ha
givit upphov. Till vart och ett av dessa språk
måste ha förefunnits en apabhramsa (den
inhemska grammatiska benämningen på de
medelindiska talspråken), men endast en av dessa är
känd genom utförligare litterära texter. Se vidare
Indiens språk och litteratur, sp. 917 f.
Praktbaggar, Bupre’stidae, familj av
skalbaggar med långsträckt, bakåt avsmalnande kropp,
huvud till ögonen insänkt i halsskölden och korta,
sågade antenner. Hit hör bl. a. släktet Buprestis.
P. äro talrikast i tropikerna; de flesta ha
kitin-höljet grant färgat i metallglänsande skiftningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
