Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Priscillianus - Prisdifferentiering - Prisdomstol - Prishoppning - Prisindex - Priskontroll - Priskontrollnämnden - Priskurant - Prisma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Prisdifferentiering—Prisma
494
re till Gallien. Sedan P., som blivit biskop i
Avila, jämte sina anhängare beskyllts för
ma-nikeism, magi och otukt, förmåddes kejsar
Maximus att döma P. och fyra av hans anhängare
till döden för kätteri. Domen, som verkställdes
i Trier 385, väckte en storm av förbittring och
ledde till ett visst uppsving för priscillianismen.
Prisdifferentiering föreligger, när olika pris
tas för en helt el. åtm. i huvudsak enhetlig vara,
öppen p. äger t. ex. rum, när postverket tar
högre porto för brev än för korsband el. ett
elektricitetsverk tar högre avgift av hushåll än
av industrikonsumenterna. Ett specialfall av p.
är dumping.
Prisdomstol, domstol, som under krig har
att pröva giltigheten el. ogiltigheten av
uppbring-ning av främmande handelsfartyg och gods.
Prishoppning, numera i Sverige vanl. endast
benämnd hoppning, är en av ridsportens
tävlingsgrenar, som utföres på en med olika hinder
försedd bana. Beroende på hindrens höjd och
storlek benämnes h. i Sverige lätt,
medelsvår och svår med en A- och en B-klass i
vardera gruppen. Utöver nämnda slag av h.
förekomma även en del specialformer.
Prisindex, se Index 3).
Priskontroll kan vara antingen allmän och
sker då närmast i syfte att skydda
penningvärdet el. speciell genom att rikta sig blott mot
några speciella nyttigheter. — Först när 2:a
världskriget utbröt, sökte staten såvitt möjligt
begränsa prisstegringarna genom frivilliga
överenskommelser med företagarna. I den mån p.
infördes, bestod denna dels av maximipris,
som ej utan tillstånd fingo höjas, dels ock av
normalpris, som företagen fingo överskrida,
om särskilda skäl därtill förelågo. Allteftersom
varubristen ökades, måste dock p. skärpas.
Hösten 1942 infördes i samband med lönestopp även
ett allmänt prisstopp. Efter kriget kunde
p. tidvis lindras tack vare rikligare varutillgång.
Priskontrollnämnden, se Statens
priskontroll-nämnd.
Priskurant, prislista.
Pri’sma (grek, prisma, något söndersågat,
ytterst av pri’ein, såga); sv. plur. prismor. 1)
(Fys.) P. kallas inom optiken en genomskinlig
kropp, som har 2 plana ytor, vilka skära varandra
längs en rät linje. Denna linje kallas p:s
brytande kant. Vinkeln, som de båda ytorna
innesluta, benämnes brytande vinkel. Ett
plan, vinkelrätt mot den brytande kanten, kallas
ett huvud- el. p r i n c i p a 1 s n i 11. Vanl.
begränsas p. även
av ett plan, p:s
b a s y t a,
parallellt med den
brytande
kanten. P. har då
ett trekantigt
tvärsnitt. Fig.
I visar
strål-gången i ett
p. med de
brytande ytor-
na AB och BC, då p. träffas av en ljusstråle
DE, belägen i ett huvudsnitt. Strålen brytes
först i E, därpå i F och utgår ur p. i
riktningen FG. Har p.-materialet större
bryt-ningsindex än omgivningen, brytes ljuset från
den brytande kanten (det i fig. 1 tecknade
fallet), i motsatt fall mot densamma. Den
devia-tion, som strålen erhåller genom p., är minst,
då strålen passerar symmetriskt genom p. Är
p:s brytande vinkel cp, deviationsvinkeln <5 och
brytningsindex för p.-materialet n, så är vid m i-
• 92+Ö
sin —–
nimideviation n = ––––—. Man har
här-sin
2
på grundat en metod att bestämma kroppars
bryt-ningsindices.
P. är ett för optiken synnerligen viktigt
hjälpmedel och ingår i en mångfald optiska
instrument. Det användes framför allt för att
åstadkomma spektrai sönderläggning av mångfärgat
ljus. Färgspridningen beror därpå, att
deviatio-nen är olika för ljus av olika färg. Den är
större för kortvågigt ljus än för långvågigt. Ofta
låter man i spektralapparater ljuset passera
genom en följd av p., en s. k. prismasats,
varigenom större dispersion erhålles. För
speciella ändamål ges p. olika konstruktion. Sålunda
har man konstruerat sammansatta p., som
de-viera ljuset utan färgspridning (akromatiskt
p.), och p., som giva färgspridning utan att
ljuset (för en viss,
i spektrets mitt
belägen
våglängd) undergår
deviation (r ä
t-siktigt p. el.
p. å vision
di-recte). Fig. 2
visar 1 j usbry t-
ningen i ett
rät-siktigt p.,
sammansatt av två
flintglas och tre
kronglas-p.
Ofta använder
man sig av
ljusets totalreflexion i p.
(reflexionspris-ma). Sålunda utgör ett rätvinkligt p. (fig. 3 a)
en synnerligen god spegel. Fig. 3 b visar, hur
ett dylikt p. kan användas för att åstadkomma
en bildomvändning. Härav göres bruk vid
p.-kikaren. — P. benämnes även de dubbelbrytande
kristaller, som användas för att åstadkomma el.
undersöka polariserat ljus.
2) (Mat.) En polyeder, begränsad av två
parallella kongruenta polygoner, baserna, och
ett med polygonernas sidantal lika antal
parallello-grammer, sidorna. Äro parallellogrammerna
rätvinkliga, kallas prismorna räta, eljest s n
e-d a. Volymen är lika med ena basens yta,
multiplicerad med p:s höjd (vinkelräta avståndet
mellan baserna).
3) (Krist.) En enkel kristallform, bildad av
Fig. 2. Rätsiktigt prisma.
K kronglas, F flintglas, r red
v violett ljusstråle.
Fig. 3. Totalreflekterande prisma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
