Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prix - Prix d’Amérique - Prix du Jockey-club - Prizren - Pro - Pro arte-kvartetten - Probabel - Probabilism - Probabilitetskalkyl - Probat - Probera - Proberkonst, metallproberingskonst - Probernål - Probersten - Problem - Problematisk - Problembarn - Proboxning - Probus, Marcus Aurelius - Probus, Marcus Valerius - proc. - Procedur - Procent - Procentare - Procentuell(t) - Process - Processhabilitet - Procession - Processionskors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Prix—Processionskors
498
Prix [pri], fr., pris. — Prix fixe [fiks],
fast, bestämt pris. — Jfr Grand prix.
Prix d’Amérique [pri’ dameri’k], Frankrikes
och Europas största travtävling; den avhålles
sedan 1931 i januari i Vincennes (vid Paris), och
prissumman når beloppet av 5 mill. frcs.
Prix du Jockey-club [pri’ dy $åkä’-kly’b],
Frankrikes derby för 3-åriga franska hingstar,
vilket rides i juni, vanl. i Chantilly.
Prizren [pri’z-], stad i Kosmet i s.
Jugoslavien, vid en biflod till Drin 15 km från albanska
gränsen; c:a 20,000 inv. P., redan på 1300-talet en
viktig serbisk handelsplats och tidvis residensstad,
har citadell och moskéer samt är säte för katolsk
och ortodox biskop. Textil- och metallindustri.
Prö, lat., för; i stället för.
Pro a’rte-kvartetten, berömd belgisk
stråkkvartett (1912—43).
Probäbel (lat. probäbilis), antaglig, trolig,
sannolik. — Probabilitèt, sannolikhet.
Probabili’sm, filos., den åsikt, som, förnekande
egentlig kunskap, endast antar sannolikhet. —
Se även Jesuitorden, sp. 438.
Probabilitétskalkyl, mat., se
Sannolikhetskalkyl.
Probät, beprövad; som bestått provet. — P r
o-bätum est, lat., det är bevisat; det är befunnet
gott, beprövat.
Probèra, pröva, prova; medelst prov utröna
halten av ädel metall i en legering.
Probérkonst, metallproberingskonst,
kunskapen om att i liten skala ur mineralier,
malmer, salter, metallurgiska produkter o. s. v.
utdraga och bestämma halten av däri ingående
ämnen. I inskränktare mening avses med p.
endast de prov, som utföras på torra vägen, d. v. s.
med värme i smärre försöksugnar. P. i denna
bemärkelse har alltmer ersatts med vanlig
kemisk analys.
Probèrnål, vid guldprov använd metallnål,
gjord av en legering, vars halt är känd.
Probérsten, se Guldprov.
Problem, uppgift; för vetenskaplig
undersökning uppställd fråga; vanskligt spörsmål.
Problematisk, tvivelaktig, oavgjord; gåtfull;
som innebär ett problem.
Problembarn, av A. S. Neill präglad
benämning på barn, som blivit svårfostrade på gr. av
felaktiga åtgärder under tidigare år el. brist på
balans och harmoni hos uppfostrarna.
Beteckningen har sedan kommit att användas om alla barn,
som bereda uppfostraren svårigheter, även om
dessa skulle bero på sinnesslöhet, sinnessjukdom
el. dyl.
Proboxning, kortord för professionell
boxning, se Boxning, sp. 668.
Pro’bus, Marcus A u r e 1 i u s, romersk kej
-sare (reg. 276—282), f. i Illyrien. Efter mordet
på kejsar Tacitus utropades P. till kejsare av
trupperna i Orienten. Hans kraftfulla regering
upptogs mest av bemödanden att trygga rikets
gränser och av kamp mot medtävlare om makten.
P. dödades av sina soldater, missnöjda med hans
försök att bruka dem även till fredligt arbete.
Pro’bus, Marcus V a 1 e r i u s, latinsk
gram
matiker från senare hälften av 1 :a årh. e. Kr.,
noggrann utgivare av latinska klassiker. Rester av
hans skrifter äro samlade av J. Aistermann, ”De
Valerii Probi vita et scriptis” (1909).
proc., förk. för procent.
Procedur (av lat. procédere, gå till väga),
förfarande; rättegångssätt.
Proce’nt (av lat. prö, för, och ce’ntum,
hundra), ränta, avkastning m. m. för vart
hundratal av kapitalsumman; tecknas °/o; hundradel.
Proce’ntare, ockrare. — Procenter!, dets.
som ocker (se d. o.).
Procentue’ll(t), på hundra, relativ(t).
Proce’ss (lat. proce’ssus, av procédere,
framskrida), fortgång, förlopp.
1) (Anat i) Se Kota 1).
2) (Jur.) Det lagligen reglerade förfarande,
genom vilket rättskipning utövas. P. indelas i
judiciell och administrativ p. alltefter de
myndigheter, som handlägga densamma. Den j u d
i-c i e 11 a p. handlägges av de allmänna
domstolarna, resp, specialdomstolarna (ägodelningsrätt,
ex-propriationsdomstol, vattendomstol,
Arbetsdomstolen, Riksrätten), den administrativa
av förvaltningsdomstolarna (Regeringsrätten,
Kammarrätten o. s. v.). — Den judiciella
p. indelas i civilprocess och
straffprocess el. brottmålsprocess.
Avgörande för skillnaden är enl. rättegångsbalken
av 1942, om straffrättsligt ansvar yrkas el. talan
föres allenast om enskilt anspråk. I sammanhang
med ett brottmål kunna emellertid även frågor om
enskilt anspråk i anledning av brottet handläggas.
— P. är enl. rättegångsbalken principiellt
muntlig. Detta innebär i huvudsak, dels att parterna
skola muntligen framlägga allt vad de önska
anföra samt att vittnena skola uttala sig muntligen,
dels att domen skall grundas omedelbart på vad
sålunda framlagts. Rättegången koncentreras såvitt
möjligt till en enda, i ett sammanhang slutförd
huvudförhandling, föregången i tvistemål samt
brottmål, där allenast målsäganden för talan, av
en förberedelse, i brottmål, där åklagare för
talan, av en förundersökning (utom i vissa smärre
mål). Betydande undantag från
muntlighetsprin-cipen finnas emellertid, särsk. i överrätterna.
Sålunda kunna där i vissa fall mål avgöras utan
huvudförhandling (”på handlingarna”), vilket
torde ske i c:a 30% av fallen i hovrätterna. P.
slutar antingen med dom el. med slutligt beslut. I
förra fallet träffas ett avgörande i huvudsaken,
alltså ang. det framställda yrkandet; genom
slutligt beslut åter skiljer domstolen målet från sig
genom att det avvisas el. avskrives. — Till p. i
vidsträckt mening räknas även utsökning
(exekution) och konkurs.
3) (Kem.) Kemiskt förlopp, reaktion.
Processhabilitet, fur., förmåga att såsom part
i process företaga rättsligt giltiga processuella
handlingar.
Procession, högtidligt tåg; fest-,
begravningståg.
Processionskors, mindre krucifix av metall
eller metallklätt trä, inrättat till att fästas
antingen i övre ändan av en stång för att bäras i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
