Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Propertius, Sextus - Propionsyra - Proponera - Propontis - Proportion - Proportionalism - Proportionalitetsgräns - Proportionell - Proportionella val - Propos - Proposition - Propp, proppsäkring - Propraetor - Propria manu - Proprieborgen - Propriehandel - Propriekonto el. privatkonto - Proprietär - Pro primo - Props el. pitprops, gruvstolpar - Propyl - Propylalkohol, propanol - Propyléer - Pro rata parte - Prorektor - Prorogation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Propionsyra—Prorogation
520
Umbrien omkr. 48 f. Kr., d. 15 f. Kr.). P. blev
tidigt berömd och upptagen i Maecenas’ litterära
krets. Hans dikter (i fyra böcker) äro till
största delen kärlekselegier, återgivande de
fröjder och sorger, som beretts skalden av en viss
C y n t h i a. P. betecknar själv alexandrinska
skalder som sina mönster, men det är diktarens egen
kraft och originalitet samt hans passionerade
glöd, som fängsla läsaren. Särskilt brukar 4:e
boken väcka intresse. Den innehåller utom ett
par Cynthiaelegier och den berömda elegien över
den döda Cornelia m. m. ett antal fosterländska
el. episkt-antikvariska dikter. — övers, bl. a. av
B. Risberg (1905) och fullständigt av E. Janzon
(1903—17).
Propionsyra. C2H5. CO2H, en oljig, starkt
luktande alifatisk syra, som är löslig i vatten
och kokar vid 1400.
Proponéra, föreslå.
Propo’ntis, forntida namn på Marmarasjön.
Proportion, förhållande; symmetri; jämnmått.
— Proportionèrlig, väl avpassad; välväxt.
— T matematiken äger proportion el.
förhållande rum mellan två storheter, om den ena
kan uttryckas i den andra som mått. Fyra
storheter äro proportionella, om a : b = c : d. Tre
storheter äro proportionella, om A : B = B : C.
Dessa tre storheter bilda då en geometrisk serie.
Proportionali’sm, proportionellt valsätt.
Proportionalitétsgräns, se Hållfasthetsprov.
Proportione’11, stående i proportion till,
avpassad efter. — I matematiken sägas två storheter
vara proportionella mot varandra, om
förhållandet dem emellan är konstant, samt
omvänt proportionella, om deras produkt
är konstant.
Proportionella val, se Valsystem.
Propos [pråpå’], fr., förslag.
Proposition (lat. proposi’tio), framställning,
sats, förslag, tillbud. 1) (Log.) Sats.
Propo-sitio major, översats, propositio minor, undersats,
i en slutledning.
2) (Mat.) Gemensamt namn på teorem och
problem i den elementära geometrien.
3) (Sportv.) Tävlingsbestämmelser, de villkor,
som äro fastställda för en tävling. P. användes
numera huvudsaki. vid kapplöpningar och
innehåller då bl. a. bestämmelser om den kategori
hästar och ryttare, för vilka tävlingen är öppen,
löpningens art, distansen, insatsens och prisernas
storlek.
4) (Statsr.) P. betecknar hos en rådplägande
församling dels förslag, som framställes till
överläggning, dels ordförandens förslag efter slutad
överläggning att på ett visst sätt avgöra en väckt
fråga. Framställning till svenska riksdagen av
förra slaget från enskilda riksdagsmän kallas dock
motion och endast regeringsförslag p. Redan
i 1617 års R. O. begagnas ordet p. om de punkter,
som konungen överlämnade till ständernas
överläggning. Med undantag av kungl. p. om
statsverkets tillstånd och behov, som överlämnas vid
riksdagens öppnande på rikssalen, skola p. genom
en av statsrådets medlemmar överlämnas till
vardera kammaren. — Med avseende på p. i den
senare av ovan angivna betydelser må anmärkas,
att riksdagens talmän, då flera förslag framställts
till överläggning, ha att ang. vart och ett av dem
tillspörja kammaren, om den gillar det. Denna p.
skall alltid besvaras med endast ja el. nej, och
talmannen tillkännager därpå sin uppfattning av
vilket förslag, som vunnit församlingens bifall.
Därvid skall bero, såvida ej votering begäres.
Talmännen äga att vägra p., när de finna väckt
fråga strida mot grundlagens lydelse. Om
kammaren ändå påyrkar p., skall
konstitutionsutskottet avgöra, om dylik grundlagsenligt må
framställas (R. O. § 61).
Propp, proppsäkring, se Elektriska
säkerhetsapparater.
Propråè’tor, romersk funktionär med praetors
rang; ståthållare i en provins.
Pro’pria ma’nu, lat., med egen hand.
Pro’prieborgen, jur., se Borgen.
Pro’priehandel, egen handel, handel, som sker i
eget namn och för egen räkning till skillnad från
kommissionshandel.
Pro’priekonto el. p r i v a t k o n t o, det
bokfö-ringskonto, som redovisar af färsinnehavarens
mellanhavanden med företaget.
Proprietär, godsägare, ägare.
Prö primo, lat., för det första.
Props [-å-] el. pitprops (av eng. prop,
stötta), gruvstolpar, trästöttor för orter
och gångar i sådana gruvor, som äro anbragta i
lös jord- el. bergart (särskilt stenkolsgruvor). I
Sverige var p. förr en betydande exportartikel.
Längden växlar från 2 V2 eng. fot med en minsta
toppdiam. av 2 V2 eng. tum inom bark.
Propyl, den mättade kolväteradikalen C3H5—.
Propylalkohol, p r opa n o 1, C3H7OH, envärd
alifatisk alkohol, som förekommer i två isomera
former, normal p. och sekundär p. Normal p.,
CH3CH2CH2OH, förekommer i finkelolja, varur
den kan framställas. Kokpunkt 97°4. Sekundär
p., ^’>CHOH, kan framställas syntetiskt på
olika sätt. t. ex. genom reduktion av aceton.
Kokpunkt 82°4.
Propyléer (grek. propy’lSion, av pro, framför,
och py’le, port), i antiken benämning på en
arkitektoniskt utsmyckad ingång el. portalbyggnad
till ett tempelområde el. dyl., särsk. om den
praktfulla, av Mnesikles 437—432 f. Kr. uppförda
ingången till Atens Akropolis, bestående av en
förhall, delad i 3 ”skepp” av joniska kolonner med
front av 6 doriska kolonner, den egentliga
genomgången med 5 dörröppningar och en där bakom
liggande dorisk hall. T. h. och v. om den egentliga
ingången befunno sig flygelbyggnader (den n. det
s. k. pinakoteket, innehållande målningar av
Poly-gnotos). Berömda p. finnas också i Baalbek.
Prö ra’ta pa’rte (ofta förk. till pro r a t a),
lat, för sin uträknade el. bestämda andel.
Prorektor, (universitets) rektors
ställföreträdare.
Prorogation, jur., ett avtal om att en
rätts-tvist skall hänskjutas till annan domstol än den,
dit tvisten enl. lag hör. Enl. svensk rätt är ett
sådant avtal numera (fr. 1948) giltigt i tvistemål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
