Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proton - Protonema - Protonmikroskop - Protoplasma - Protoplast - Protopopov, Aleksandr Dmitrijevitj - Protopterus - Prototyp - Protozoer - Protracheata - Protuberans - Protura - Proudhon, Joseph - Proust, Joseph Louis - Proust, Marcel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Protonerna—Proust
530
g, är 1,837 ggr större än elektronens massa.
Den har samma mekaniska spinmoment som
denna. Dess magnetiska moment är 2,79
kärnmagne-toner. P. utgöra jämte neutronerna de
elementarpartiklar, av vilka atomkärnorna anses vara
uppbyggda. De enklaste av de sammansatta
atomkärnorna äro deuteronen, som utgör en
sammanslutning av 1 p. och 1 neutron, samt tritonen, vid
vilken 2 neutroner äro sammanslutna med 1 p.
I en stabil atomkärna är antalet p. och antalet
neutroner beroende av varandra. Är antalet p.
för stort i förhållande till antalet neutroner, är
kärnan ej stabil. En p. i kärnan omvandlas då
i en neutron under samtidig utsändning av en
positron. Är åter neutronöverskottet i kärnan för
stort, omvandlas en neutron i en p. under
samtidig emission av en negativ elektron. Den senare
processen kan även spontant äga rum vid en fri
neutron utanför atomkärnor: neutronen är
radioaktiv med en halveringstid av c:a 20 min. —
Symmetribetraktelser av materiens
elementarpartiklar låta förmoda existensen av en negativt
laddad p. Någon sådan har trots många försök
ej kunnat experimentellt påvisas.
Protonerna, bot., se Mossor.
Protonmikroskop, mikroskop, vid vilket
avbildningen äger rum med hjälp av protonstrålar.
P. konstrueras i princip som ett
elektronmikroskop med elektriska el. magnetiska linser, med
vilka en jonoptisk avbildning åstadkommes. Då
våglängden för materievågor, svarande mot
protonstrålar, är 1,837 ggr mindre än för dem, som
svara mot elektronstrålar av samma hastighet,
bör man med p. uppnå betydligt bättre detalj
upplösning än med elektronmikroskop. Hittills har
endast 1 p. konstruerats (i Frankrike).
Protopla’sma (av grek, prötos, först, och
pla’sseln, bilda), se Cell, sp. 561 f.
Protopla’st, benämning på hela den levande
cellen (se d. o.) med dess olika delar.
Protopopov [pratapå’paf], Aleksandr
Dmitrijevitj, rysk politiker (1866—1918).
Han tillhörde som oktobrist tredje och fjärde
riksdumorna. 1916 konfererade han i Stockholm
med en tysk agent om rysk-tysk separatfred,
vilket väckte misshag i Ryssland. Okt. s. å. blev
P. inrikesminister och uppträdde nu ytterst
reaktionärt; han anses ha provocerat de oroligheter i
Petersburg febr. 1917, som föregingo
revolutionen i mars.
Proto’pterus, zool., se Lungfiskar.
Prototyp, urbild, grundform.
Protozoer [-åså’-], se Urdjur.
Protracheäta [-k-], benämning på
klomaskarna (se Peripatus).
Protubera’ns, astron., se Solen.
Protüra, insektsordning, som omfattar flera
högst 2 mm långa, blinda, ving- och antennlösa
insekter. Liksom hos myriapoderna tilltar hos P.
segmentantalet i bakkroppen under utvecklingen.
Ett par arter, tillhörande släktena Acerentulus
och Eosentomon, äro i Sverige vanliga i mossar
och humus.
Proudhon [prodä’], Pierre Joseph, fransk
socialistisk-anarkistisk tänkare (1809—65). Han
var urspr. typograf, blev sedermera publicist i
Paris och invaldes 1848 i konstituerande
församlingen. 1849 dömdes P. till tre års fängelse för
oppositionellt skriftställeri i sin tidning Peuple.
Mest bekant blev P. för den formel, la propriété
c’est le vol (egendom är stöld), kring vilken hans
framställning koncentrerar sig i ”Qu’est-ce que la
propriété?”. I sitt arbete ”Système des
contra-dictions économiques, ou philosophie de la
mi-sère” (2 bd, 1846) sökte P. skapa en syntes
mellan den liberala åskådningen och den
vetenskapliga socialismen,
vilket framkallade ett
häftigt angrepp av
Marx i hans ”Misère
de la philosophie”
(1847). I olika
skrifter framlade P. ett
flertal reformplaner.
Målet var å ena
sidan att upphäva den
med den privata
äganderätten förenade
arbets fria inkomsten och
å andra sidan
vidmakthålla denna
äganderätt samt arbetets
och bytets frihet under ett förhållande av
ömsesidighet (fr. mutuellisme). Den arbetslösa
inkomsten förmedlades företrädesvis genom
penningen och penningräntan, därför
skulle dessa avskaffas. P. var anarkismens
natio-nalekonomiske skapare. I sin kända skrift ”Les
confessions d’un révolutionaire” (1849)
förklarade P. allt slags överhet vara en kränkning av
människans oförytterliga rätt till jämlikhet med
sina medmänniskor. I ”Du principe fédératif”
(1863) modifierade han sin anarkistiska
ståndpunkt. — P :s inflytande blev mycket stort, det
gjorde sig gällande även i Sverige. Hans
”CEuv-res complètes” utkommo i 33 bd 1868—76 (ny
uppl. 1923—35). — Monogr. av J. Duprat (1929).
Proust [pro], Joseph Louis, fransk
kemist (1754—1826), lärare vid spanska univ. P.
har i strid mot en av C. L. Berthollets auktoritet
stödd uppfattning genom exakta försök klargjort
de kemiska föreningarnas bestämda
viktsammansättning.
Proust [pro], M a r c e 1, fransk författare
(1871—1922). P. tillhörde på mödernet en rik
judisk familj. ”Les
plaisirs et les jours”
(1896), en samling
es-tetisk-psykologiska kåserier, väckte föga
uppmärksamhet. Först
1913 framträdde han
med en första volym,
”Du cöté de chez
Swann” (”Vår vän
Swann”, 1930), av det
stort planerade verk,
”A la recherche du
temps per du”, som
skapat P :s postuma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
