Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Punjab, Pandjab, Pen(d)jab, Pandschab, Pundschab - Punjabi (panjabi) - Punkah - Punkaharju - Punkt - Punktalglas - Punktera - Punktering - Punktgravyr - Punkthus - Punktion, punktur - Punktorientering - Punktskatt - Puns - Punsch - Punt (land) - Punt (båt) - Punta Arenas (Magallanes)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Punjabi—Punta Arenas
583
mera allt framgent i beroende av den
muhammedanska centralmakten i Delhi. Ett säreget inslag
i P:s historia utgöra sikherna; de frigjorde sig
under 1700-talet från beroendet av Delhi och
höjde sig under Ranjit Singh till den dominerande
•makten i n. v. Indien. Efter hans död (1839)
började engelsmännen de två s. k. sikherkrigen
(1845—46 och 1848—49), som slutl. ledde till P:s
införlivande med det anglo-indiska väldet. P:s
omdaning till anglo-indisk provins genomfördes
på ett lysande sätt av bröderna H. och J.
Lawrence. 1901 förvandlades n. v. delen av prov. P.
till ett särskilt förvaltningsområde, North-West
Frontier Province.
1) Västra Punjab, provins i Pakistan;
206,000 km2; 20,634,000 inv. (1951; inkl, staten
Bahawalpur). Huvudstad Lahore. P. gränsar i v.
till Beluchistan och Nordvästra gränsprovinsen, i
n. till Kashmir, i ö. till Indiska unionen och i s.
till Sind. Det omfattar större delen av det s. k.
femflodslandet, d. v. s. det område, som
avvatt-nas av mell. Indus och dess bifloder, Jhelum,
Chenab, Ravi och Sutlej. Hela flodsystemet
ge-nomskäres av ett nät av kanaler och bildar ett av
jordens största konstbevattnade områden. I det
torra klimatet är konstbevattning en förutsättning
för ett lönande jordbruk. Något mer än hälften
av P:s areal är uppodlad. De viktigaste
kulturväxterna äro vete, hirs, bomull, ris, majs och
korn. I de icke konstbevattnade områdena
bedri-ves en betydande kreatursavel, särsk. av får
(fett-svansfår) och getter. Export av hudar och skinn.
2) östra Punjab, provins i n. v. Indiska
unionen, mellan Pakistan och Förenade
provinserna samt mellan Kashmir och Rajputana; 96,939
km2, 12,638,600 inv. (1951). Temporär huvudstad
är Jullundur. Omsluten av P. ligger unionen
Patiala och östpunjabs stater. Jordbruket, som
är huvudnäring, är till stor del beroende av
konstbevattning. Den odlade arealen utgör 4,82 mill.
har, därav 1,93 mill. har med konstbevattning.
Industrien är ännu ganska obetydlig.
Punjäbi (panjäbi), det nyindiska språket i
den centrala delen av Punjab, talat av omkr. 17
mill. människor.
Punkah [pa^ka], anglo-indiskt ord, fläkt,
använd vid hetta.
Punkaharju [po’gkaharjo], rullstensås i
Pun-kaharju kommun (232 km2, c:a 3,700 inv.,
finsktalande) 1 S:t Michels län, Finland, s. ö. om
Nyslott; längd 7 km, bildar ett mycket långsträckt
och smalt näs i sjön Puruvesi. Åse®, sedan 1843
kronopark, är en av Finlands mest besökta
turistorter.
Punkt (lat. pu’nctum), avdelning (av skrift),
artikel; ort.; belägenhet.
1) Typografisk måttenhet = 0,376 mm.
2) (Mat.) P. definieras på olika sätt, såsom
en linjes gräns mot en annan linje, yta el. kropp
el. såsom det, som icke har någon utsträckning
utan endast läge i rummet. P. som
operations-tecken (.) utmärker i algebran multiplikation.
3) (Mek.) Se Materiell punkt.
4) I modern interpunktion brukas p. som
skiljetecken vid slutet av en mening el. i slutet av en
584
förkortning. P. är även förkortningstecken, ss. i
m. fl.
Punktälglas, se Glasögon.
Punktera, beteckna, förse med punkter; gå
sönder, spricka (se Punktering 2).
Punktering. 1) P. av skulptur under arbete
förekommer, då en gips- el. plastelinamodell skall
kopieras i sten el. trä. Vissa punkter på modellen
fixeras med inslagna metallstift; dylika inslås
även i sten-, resp, träblocket. Förr bestämdes
varje detalj mellan tre punkter med passare,
numera med punkteringsapparat. Denna
utgöres av ett metallstativ med tre flyttbara stift
för inställning på tre av fixpunkterna på modellen
och en rörlig arm med en ställbar nål, med vilken
den sökta (fjärde) punktens läge och höjd
bestämmas. Från modellen flyttas apparaten över
till motsv. tre huvudpunkter på arbetsblocket, där
gods borthugges, tills nålen kommit i rätt läge.
2) P. (av eng. puncture, genomstinga)
betecknar den skada, som uppstår, då ett vasst föremål
orsakar en läcka i en pneumatisk ring.
Punktgravyr, se Crayonmaner.
Punkthus, se Höghus.
Punktiön, p u n k t ü r, med., instick av kniv
el. troakar för att utsläppa innehåll i normal
(t. ex. lungsäcken) el. patologisk (t. ex. böld)
kavitet.
Punktorientering, se Orienteringslöpning.
Punktskatt, konsumtionsskatt, som lägges på
en enstaka nyttighet, ss. spritdrycker el. tobak, i
mots. till en allmän omsättningsskatt, som träffar
samtliga el. flertalet nyttigheter.
Puns, tekn., 1) mej selliknande handverktyg av
stål, vanl. med rundad spets, för ciselering och
drivning av metall; även i speciella utföranden
använt inom grafiken vid crayon- och
punktmaner; 2) positiv, vanl. i pantograf framställd
stålstans, från vilken de vid myntfabrikation
begagnade, negativa präglingsstansarna el.
stamparna framställas genom intryckningsförfarande; 3)
stansen i enkla hålklippningsverktyg, t. ex.
biljettänger.
Punsch (eng. punch, av hindi panch, fem;
indisk p. bestod av sprit, socker, citronsaft,
vatten och en krydda), spritdryck. Sedan arrak på
1700-talet blev tillgänglig i Sverige, spreds här
genom sjöfarande smaken för ett slags p., beredd
av arrak, socker och vatten. Svensk p. består
fortfarande av dessa huvudingredienser, ev.
förstärkt med brännvin, smaksatt med konjak el.
rom och gjord simmigare med glykos, samt
innehåller omkr. 25 volymprocent alkohol och 30%
socker.
Punt, det fornegyptiska namnet på ett land vid
Somalikusten, dit egypterna redan på Gamla rikets
tid (3æ årtusendet f. Kr.) företogo handelsexp.
Punt [pant] (eng.), benämning på enkelt
byggd, mindre båt; vanl. roddbåt med flat botten.
Punta Arenas [po’nta arä’nas], 1928—40
kallad M a g a 11 a n e s, j ordens sydligaste stad,
huvudstad och viktigaste hamn i prov. Magallanes i
Chile, vid Magallanes’ sund, på östkusten av
halvön Brunswick; c:a 48,000 inv. P. grundades 1843
som straffkoloni. P. har köttfryserier, frihamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
