Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pärlälvens revir - Pärlöarna - Pärma - Pärnu - Päron - Pärskammare - Pärt - Pärta - Päts, Konstantin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Pärlöama—Päts
626
Uttagning av pärlor ur japanska havspärlmusslor.
strikt och omfattar del av Jokkmokks sn i
Norrbottens läns lappmark.
Pärlöama, sp. Archipiélago de las Perlas,
ögrupp i Stilla havet vid inloppet till
Panama-viken, hör till republ. Panama och omfattar ett
loo-tal större och mindre klippöar. Pärlfiske;
export av sköldpadd.
Pärma, se Tjärbränning.
Pärnu [-o], se Pernau.
Päron, päronträdets frukter. De flesta odlade
päronsorterna härstamma från vildpäronträdet,
Pyrus communis. Päronfrukter ha använts redan
av inbyggarna i de schweiziska pålbyggnaderna.
I Italien odlades under i :a årh. e. Kr. ett
avsevärt antal sorter. Antagligen ha p. först
under medeltiden börjat odlas i Norden. Mest
kända för sin päronodling äro nu Frankrike,
Belgien, Sydtyskland, delar av Österrike samt
Nordamerika. I Australien och Sydafrika odlas nu
även rätt
mycket p.
Päronträdet
kräver en högre
temp. än
äppelträdet, och
frukterna nå i
Sverige sällan en
fullständig
utveckling annat
än i de
sydligaste kustlandskapen. P. odlas
med fördel i
spaljéform vid
sydvägg.
Trädet är vanl.
starkväxande
med djupt
liggande rotsystem, når ej
säl
Kvist av blommande päronträd.
lan en höjd av 15—20 m och en ålder av
mer än 100 år. Veden är fast, värdefull för
snickerier. Trädet trives bäst på svagt
alkalisk, näringsrik, något fuktig jord. Det
lider ej sällan av frostskador, och endast
de allra härdigaste sorterna kunna odlas n.
om Dalälven. Päronträdens blommor äro nästan
rent vita, icke välluktande och besökas mest av
flugor, sällan av bin. Frukten är tyngre än
äpplen och karakteriseras av köttets kornighet. Vissa
päronsorter (ss. skånskt sockerpäron)
mogna före någon äppelsort, flertalet däremot
under okt.—nov.; endast få verkliga vinterpäron låta
sig odlas i Sverige. I synnerhet de tidigare
sorterna böra plockas någon tid före mognaden för
att bli saftiga och välsmakande. I omoget
tillstånd kunna p. i låg temp. (kylförvaring) hålla
sig i nästan oförändrat skick under en el. flera
mån. Ett par dagar före användningen böra p.
förvaras i hög värmegrad (omkr. 200) för att
bli smakliga. P. böra packas i luftiga kärl, helst
smärre korgar, och invecklade i silkespapper. I
Normandie, n. Schweiz o. s. v. beredes cider av
sura, kärvt smakande p.; finare päronsorter äro
härtill olämpliga.
För de odlade päronsorterna ha flera mer el.
mindre invecklade indelningssystem uppgjorts.
Bergamotter (pergamotter) äro små,
runda el. plattrunda, ofta rostbeklädda.
Bon-c h r é t i e n äro stora, klumpiga, långsträckta, k
a-n e 1 p ä r o n små, tidigt mognande, av ringa värde.
Fulleröpäron, Aspa hushållspäron
m. fl., som trol. uppstått inom landet, äro i ett
el. annat avseende underhaltiga. Bland sorter, som
täml. allmänt odlas i goda lägen i Svealand,
märkas augustipäron, gråpäron, E s p
e-rens herrepäron, Moltke, h ö s t b e
r-g a m o 11. I s. delarna av landet odlas ett stort
antal sorter utom de nämnda, t. ex. Williams,
Clara Frijs, Eyewood och Nouveau
P o i t e a u.
Pärskammare, övre kammaren i franska
parlamentet 1814—48.
Pärt, ett under en rå el. klyvarbom i bukt
hängande tåg, som tjänar till fotstöd och på
vissa ställen uppbäres av till rån el. bommar
fästa r i d a r e.
Pärta (fi. päre), för belysning avsedd trästicka,
lyssticka, ”spingsticka”. P. är det enklaste och
ursprungligaste särskilt för belysning ägnade
medel, som människan framställt. I Sverige ha
pär-tor brukats långt in på 1800-talet. Man nyttjade
helst lagom fett furuvirke, t ö r e, på några orter
även björk. När p. användes inomhus, stacks den
emellan väggens timmerstockar el. sattes i fasta
pärthållare. Särsk. inom områden, där man
för uppvärmning nyttjat ugn i st. f. öppen
eldstad, ss. inom finskt och nordvästsvenskt område,
ha använts flytt- och ställbara pärthållare,
”lyse-käringar”.
Päts, Konstantin, estnisk statsman
(1874—1943?), urspr. advokat. Efter
revolutionen 1905 dömdes P. till döden för radikal
politisk verksamhet men flydde till utlandet. 1909
kom han tillbaka och satt 1910—n i fängelse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
