Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quadrivium - Quaestorer - Quai d’Orsay - Quand même - Quandoque bonus dormitat Homerus - Quantité négligeable - Quantum - Quantz, Johann - Quarnero el. QUarnaro - Quart - Quarter - Quarterly Review - Quartetto di Roma, Romkvartetten - Quartetto italiano (Nuovo Quartetto) - Quartier Latin - Quarto - Quasi - Quassia - Quatemberfastan - Quatrain - Quatre mains - Quattrocento - Quattuor species - Quebec
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
€29 Quadrivium—Quebec 630
Quadri’vium [kv-], lat., se Artes liberales.
Quaestörer [kv-], se Kvestorer.
Quai d’Orsay [ke’ dårsä’], gata i Paris, längs
vänstra Seinestranden. Vid Q. ligger franska
utrikesministeriet, varför gatans namn ofta
brukas för att beteckna detta.
Quand mème [kä mä’m], fr., trots allt.
Quandoque bo’nus dormitat Homèrus [-[kvan-dä’kve],-] {+[kvan-
dä’kve],+} lat., citat från Horatius, ”stundom
slumrar den gode Homerus” (d. v. s. även Homeros
är stundom oinspirerad; även den bäste kan
slappna av, fela).
Quantité négligeable [kätite’ negli$a’bl], fr.,
betydelselös storhet; något som man ej behöver
ta hänsyn till.
Qua’ntum [kv-], lat., kvantum, myckenhet. —
Q u a’n tum s a’t i s, tillräckligt, nog.
Quantz [kvants], Johann Joachim, tysk
flöjtspelare och kompositör (1697—1773). Q.
kallades 1728 till Berlin, där han fick undervisa
kronprinsen (sedermera konung Fredrik II) i flöjt
och efter 1740 blev en av de ledande musikerna
vid hovet. Han skrev en myckenhet betydande
flöjtkonserter och utgav en berömd flöjtskola
(1752; nytr. 1906).
Quarnero [kcoarne’rå] el. Q u a r n a r o, bukt
av Adriatiska havet, mellan halvön Istrien och
Kroatien. Quarnerolo (Q ua r n a r o 1 o)
kallas sundet mellan de italienska öarna och de
jugoslaviska.
Quart [ktoåt], eng. rymdmått för våta varor
= V4 gallon.
Quarter [ka>å’ta], eng. rymdmått för torra
varor = 64 gallons (290,8 1), i U.S.A. 281,9 1;
eng. vikt = V» hundredweight.
Quarterly Review [kcoå’tali rivjö’],
konservativ engelsk kvartalsskrift, uppsatt 1809. Den
uppsattes av förläggaren John Murray och
företrädde toryuppfattning i opposition mot den
liberala Edinburgh Review.
Quartetto di Roma [kcoartä’tå di rå’ma],
Romkvartetten, har sedan sitt första
framträdande 1926 dokumenterat sig som en av
samtidens märkligaste stråkkvartettensembler. Q. har
konserterat över hela Europa och även vid flera
tillfällen spelat i Sverige.
Quartetto italiano [kcoartä’tå -a’nå]
(tidigare Nuovo Q.), italiensk stråkkvartett,
grundad 1945. Q., som konserterat i de flesta
europeiska länder och i U.S.A., är en av samtidens
förnämsta kammarmusikensembler.
Quartier Latin [kartje’ lata’], stadsdel i
Paris.
Qua’rto [kv-], lat., för det fjärde; boktr.,
kvart.
Qua’si [kv-], lat., se Kvasi-.
Qua’ssia [kv-], bot., se Kvassia.
Quate’mberfastan [kv-], se Fasta.
Quatrain [katra’], fr., strof med fyra
versrader.
Quatre mains [ka’tra mä’], fr., mus., se å
quatre.
Quattrocento [kcoatråtja’ntå], it., fyrahundra,
vanlig benämning på 1400-talet i italiensk
konst-och kulturhistoria.
Qua’ttuor spe’cies [kv-], lat., dets. som de
fyra enkla räknesätten i aritmetiken.
Quebec [kcoibe’k], fr. Quebec [kebä’k], 1)
Den största av Canadas provinser, sträcker sig
från gränsen mot Förenta staterna utefter
parallellen 45° n. br. till 62° 40’ n. br. och från
57° 7’ ö. Igd till 79° 33’ ö. Igd. Meridianen
utefter sistnämnda längd skiljer Q. från Ontario.
Q. omfattar 1,356,797 km2. Vid gränsläggningen
1927 mot New Foundland—Labrador i n. ö.
tillerkändes ett område på omkr. 290,000 km2 New
Foundland. Befolkningen utgjorde 1951 4,055,681
inv. (1851 890,261 och 1901 1,648,898).
Q:s mest odlade bygd utgöres av S:t
Lawren-celåglandet; den vidsträcktaste delen (4/s av
provinsen) v. om denna tillhör Laurentiska
urbergsområdet, en mindre del i ö. Appalachema (se
Canada, sp. 380). S:t Lawrencelåglandet har en
berggrund av paleozoiska sedimentära bergarter,
täckta av bördiga ler- och sandavlagringar. Den
vanligaste jordmånen är eljest morän. — Klimatet
är kontinentalt, nederbörden minst i n. v. och
stiger åt s. och ö. Medeltemp. och årlig nederbörd
i den s. delen: i staden Quebec jan. —12% juli
18% årlig nederbörd 1,050 mm; i Montreal jan.
—io°5, juli 21 °i, årlig nederbörd 1,033 mm.
1941 voro 94% av inv. födda i Canada. Större
delen av befolkningen är av fransk härkomst, och
franska är jämte engelskan officiellt språk. Av
de till kyrkliga samfund anslutna voro 82,5 °/o
romerska katoliker. Bebyggelsen är huvudsaki.
inskränkt till S:t Lawrencedalen och dalarna i
Appalachiska berglandet. De största städerna äro
Montreal (1,021,500 inv.), huvudstaden Quebec
(se Q. 2), Verdun (84,000), Three Rivers (49,000)
och Sherbrooke (49,000). För den högre
undervisningen finnas 4 univ., varav 2 protestantiska,
McGill Univ. i Montreal (gr. 1821) och Univ. of
Bishop’s College i Lennoxville (gr. 1845), samt
2 katolska, Univ. Laval i Q. 2) (gr. 1852) och
Univ. of Montreal (självständigt 1920).
Jordbruket med boskapsskötsel är betydande.
S:t Lawrencedalen och angränsande delar av
Ap-palacherna äro uppodlade till mer än 50% av
landytan. 1949 upptog åkern 25,778 km2 (19% av
landytan). Vallväxter odlades på 15,868 km2. På
6,100 km2 skördades 545,000 ton havre, på 506
km2 65,000 ton korn, på 104 km2 12,700 ton vete
och på 647 km2 580,000 ton potatis. Fruktodlingen
(äpplen) är betydande. 1949 funnos 718
pälsdjurfarmer. Dessutom bedrives jakt på skinnbärande
djur. Skogsbruket är en ledande näringsgren, och
Q. levererar mer än hälften av Canadas massaved.
Q. svarade 1949 för 18,5 °/o av värdet av hela
Canadas mineralproduktion. Guldutvinningen
utgjorde 1951 135,744 kg. Andra metaller, som
utvinnas, äro silver, koppar, zink, krom och
molyb-den. De viktigaste järnmalmsförekomsterna ligga
i Labrador-sänkan, där Burnt Creek Camp är
gruvcentrum. Titanmalm upptäcktes 1946 vid sjön
Allard nära Havre S:t Pierre. Även asbest (100
% av Canadas produktion), kalksten, kvarts och
svavelkis brytas. Vattenkraften är en av Q:s
viktigaste naturtillgångar. Den utbyggda
turbin-effekten beräknades 1/i 1951 till 6,1 mill. hk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
