Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raglan - Raglan, Fitzroy Somerset - Ragnar Lodbrok - Ragnarök - Ragnhild - Ragnhild Alexandra - Ragnhildsholmen - Ragnvald Knaphövde - Ragtime - Ragu - Ragunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Raglan—Ragunda
718
Ra’glan [eng. utt. rä’glan], vid och rymlig
överrock, som uppkom i England på 1890-talet.
Utmärkande för r. äro ärmarna, som genom sin
kilformiga tillskärning gå direkt upp till
krag-gränsen.
Raglan [rä’glan], Fitzroy James Henry
Somerset, baron R., engelsk militär (1788—
1855). R- var Wellingtons närmaste medhjälpare
under pyreneiska kriget och sårades 1815 vid
Waterloo så svårt, att högra armen måste
amputeras. Han var Wellingtons sekreterare från
1819 vid generalfälttygmästarämbetet och 1827—
52, då Wellington var arméns högste befälhavare.
Han blev 1852 general fälttygmästare, fick 1854
befälet över de engelska trupper, som sändes till
Krim, och vann s. å. segrarna vid Alma och
In-kerman, varpå han blev fältmarskalk.
Ragnar Lodbrok, nordisk sagohjälte från
vikingatiden. Diktningen om R. och hans söner
föreligger dels i ett par isländska ”forntidssagor”,
dels efter norska traditioner hos Saxo
Gramma-ticus. Till grund ligga vissa historiska händelser,
omtalade i samtida källor. En Ragnar, av dansk
kungaätt, härjade enl. frankiska annaler 845 i
n. Frankrike. Möjl. är han identisk med den
vikingahövding Ragnall, som omkr. 865 omkom i
England. De följ, åren hemsöktes detta land, enl.
samtida krönikor, av en stor vikingahär:
North-umberlands konung Ella stupade, östangelns
konung Eadmund dräptes, och halva landet
erövrades. I senare engelsk tradition kallas
anförarna Lodebrochs söner. — Kring en
sådan historisk käma har folkfantasien sedan
samlat sina minnen om vikingatidens våldsdåd och
stora erövringar. Enl. sagan dör R. i konung
Elias ormgård, och sönernas erövring blir ett
hämndetåg. För att förklara hans tillnamn
uppdiktas en saga om att R. i luden dräkt dräpt en
lindorm och därigenom vunnit kungadottern Tora
Borgarhjort till maka. Islänningarnas lust för
genealogiska kombinationer gör sig också gällande.
R. blir son till Sigurd Ring och alltså en ättling
av skjoldungar och ynglingar. Han gifter sig med
Aslaug (Kraka), Sigurd Favnesbanes dotter. Av
hans söner blir Bjöm stamfader för den svenska,
Sigurd för den danska kungaätten. Också den
norska kungaätten härledde man från R. Sonen
Ivar grundläde det nordiska riket i England. Även
svenskarnas härtåg i österled anknytas till R. Ett
kväde, som R. skall ha diktat i ormgropen,
”Krakumal”, härrör från tiden omkr. 1200 (övers,
av E. Hellqvist 1926). — Litt.: J. Steenstrup,
”Normannerne” (4 bd, 1876—82); G. Storm,
”Kritiske bidrag til vikingetidens historie” (1878).
Ragnarök kallas i nordisk mytologi de
händelser, varigenom gudarna gå under och hela den
synliga världen förstöres. Eddakvädenas ragna
rgk betyder ”makternas öden” (särskilt deras
”slutöden”). Efterleden i namnet har förväxlats
med ordet røkkr, ”mörker”, och formen ragna
røkkr, ”makternas skymning”, brukas av Snorre.
Vi känna föreställningarna om r. framför allt
genom två eddadikter, ”Vafthrudnismal” och
”Vq-luspa”, som äro grundvalen för Snorres skildring.
Den oavlåtliga striden mellan gudar och jättar
skall utmynna i en väldig kamp, då alla de gamla
asarna falla. Därjämte möta i källorna andra,
delvis mot varandra stridande motiv: världen
skall härjas av Surts eld, solen skall slukas av
en ulv, en ohygglig vinter (fimbulvintern) skall
utbreda sig över jorden o. s. v. — Litt.: A.
Olrik, ”R.” (1922).
Ragnhild, helgon, säges ha varit en svensk
drottning (Inge d. y:s gemål); hon skulle ha
företagit pilgrimsresor och blivit begraven i
Tälje. Hennes minne är också knutet till
Söderköping, där hälsobrunnen sedan gammalt kallats
S:t Ragnhilds källa.
Ragnhild Alexandra, norsk prinsessa (f.
1930), äldsta barn till kronprins Olav och
kronprinsessan Märtha av Norge, 1953 g. m.
skeppsredare E. Lorentzen.
Ragnhildsholmen, ö i Göta älvs n. gren,
Ytterby sn, numera landfäst med Hisingen. På
R. anlade konung Håkan Håkansson omkr. 1250
en borg, Myklaborg, mitt emot Kongahälla.
Den brann redan omkr. 1310. Ruinerna ha utgrävts
1882 och konserverats 1931.
Ragnvald Knaphövde, svensk konung (omkr.
1130?), skall enl. Västgötalagens kungakrönika
ha valts till konung efter Inge d. y. och utan
gisslan ha begivit sig till Västergötland, där han
dräptes. R:s kungaval går icke att kronologiskt
fixera, och förhållandena i Sverige under den tid,
då hans ”regering” ung. bör förläggas, äro
omöjliga att klargöra. Sannolikt är han identisk med
en av Saxo omtalad, icke namngiven svensk kung,
som dräpts av västgötarna, sedan de först valt
den danske konung Nils’ son Magnus till kung.
För att R. skulle vara identisk med en Inge d. ä:s
son med detta namn, omtalad av Saxo, talar
endast namnlikheten.
Ragtime [rä’gtaim] (eng., av rag, eg. trasa,
ett slags dans, som var föregångare till tango,
och time, takt), från början eg. ett slags
synkope-rad pianomusik, senare (1900—omkr. 1920)
populär sång- och dansform i el. 4/4 takt,
karakteriserad av en starkt synkoperad diskant över en
jämn rytmisk bas. R. är föregångare till senare
jazzformer.
Ragü (fr. ragoüt, av ragoüter, återväcka
matlusten), starkt kryddad köttstuvning.
Rägunda, kommun i Jämtlands ö. domsaga,
kring Indalsälven och dess bifloder (bl. a.
Arn-merån), mellan sjön Gesunden i v. och Döda
fallet (se Indalsälven, sp. 875) i s. ö.; 955,20
km2, 5,082 inv. (1953). Tätt bebyggd och odlad i
älvdalen, bl. a. på Ragundasjöns 1796 torrlagda
botten, f. ö. höglänt bergsbygd, som n. om det
mot Gesunden tvärbranta Stadsberget når 538
m ö. h. 2,729 har åker. Vid kyrkbyn
handelsplatsen Hammarstrand (636 inv. 1951) vid
Hammarforsen (se d. o.). I stationssamhället
Ragunda (275 inv.) finnas kommunal realskola,
provinsialläkare m. m. Tätorten Krångede (se
Krångede kraftverk) har 450 inv. Jämte nuv.
församlingskyrka (från 1849) kvarstår R. gamla
vackra medeltidskyrka, restaur. och återinvigd
1931. Pastorat i Härnösands stift, Östersunds
kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
