Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Randel, 1. Andreas - Randel, 2. Ane - Randers - Randers amt - Randgräs - Randhav - Randijaur - Randsfjorden - Randsjö - Randterrasser, randdeltan (randplatåer), perenna åsar - Ranft, Albert - Rang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Randers—Rang
748
blev musiken till F. A. Dahlgrens
”Värmlän-ningarne” mest berömd. Av hans solosånger och
manskörer blevo flera populära.
2) Rolf Ane R., den föreg:s sonson,
skriftställare (1879—1952), fil. kand, i Uppsala 1904,
amanuens i Stockholms rådhusarkiv 1920—26. R.,
som verkade som tidningsman, bl. a. i Svenska
Dagbladet 1910—18, gjorde sig känd som stilsäker
kåsör under sign. Den inbitne och Ane den
gamle och som förtjänstfull översättare
(Vil-lon, ”Stora testamentet”, 1920, Molière, ”De
löjliga preciöserna”, 1928, ”Efterklanger från
främmande lyror”, 1938). Han utgav en rad
essä-och kåserisaml., bl. a. ”Fynd och funderingar”
(1927) och ”Från källare och kök” (1928).
Randers [ra’nars], stad på n. ö. Jylland,
Danmark, vid Gudenås mynning i den långa, smala
Randers fjord; 40,000 inv. (inkl, förstäder över
51,000). R. är centrum för Randers Amt; viktig
järnvägsknut (förbindelser med Viborg, Ålborg,
Hadsund, Grenå, Århus och Silkeborg). Tillv. av
järnvägsvagnar och bussar, järn-, silver- och
textilvaror samt handskar och rep; svinslakteri och
bryggeri. Den gamla staden har många vackra
korsvirkeshus från 1500-och 1600-talen. Från
1400-talet härstamma Helligaandshuset, en
återstod av det forna helgeandsklostret, och S:t
Mor-tens-kyrkan. Rådhuset är uppfört 1778. Statligt
gymnasium och garnison. S. om ån ligger
industriförstaden Strömmen. R:s privilegier äro från
1302, men redan 1086 omnämnes staden som
samlingsställe för upprorsmakarna mot Knut II.
Randers a’mt [ra’nars], omfattar halvön
Djursland och en del av n. ö. Jylland, sträcker
sig mot n. till Mariager fjord; 2,467 km2;
167,335 inv. (1950). Jordmånen består huvudsaki.
av bördig moränlera. Åker och äng upptaga 80 °/o
av arealen. I R. ligga städerna Grenå, Hobro,
Mariager, Randers och Æbeltoft.
Randgräs, bot., se Rörflen.
Randhav, se Hav, sp. 21.
Ra’ndijaur, den största sjön i Lilla Luleälvs
sjökedja, 20 km n. v. om Jokkmokk; 283 m ö. h.;
51 km2; 27 m djup.
Randsfjorden [ra’nsfjöran], sjö i sydligaste
delen av Opland fylke i s. Norge, 134 m ö. h.,
136 km2, 65 km lång, 108 m djup. R. är Norges
till storleken 4:e sjö. Den mottager i n. Etna och
Dokka med gemensam mynningsarm samt
avrinner söderut till Tyrifjorden genom den korta
Randselva, vars forsar driva en rad
trä-sliperier. Fartygstrafik och timmerflottning.
Randsjö, vanl. alpin r. el. f jällrandsjö, i nedre
delen av glacialt eroderade dalar utbildade
sjöbäcken, som uppstått genom glacial erosion,
uppdämning genom morän el. bådadera. Ex.:
Torne-träsk, Gardasjön.
Randterrasser, randdeltan (stundom
randplatåer), perenna åsar,
glacifluvia-la grusterrasser, avsatta framför landisens rand
under ett mångårigt stationärt israndsläge genom
vidare utbyggnad av randåsar. Genom r:s tillväxt
utåt uppkommer deltalagring med grus, efter hand
avsatt ut över distala sand- och lerlager. Ex.:
Dals Ed och Brattforsheden.
Ranft, Albert Adam, skådespelare och
teaterledare (1858—1938). R. debuterade 1875 vid
F. Nelsons sällskap som Tony i ”Kärlek och
hämnd” och var sedan knuten till olika sällskap.
Han var 1886—90 anställd vid St. teatern i
Göteborg, även som regissör, ledde 1892—95 eget
sällskap, ägde och drev från 1898 till dess brand
1925 Svenska teatern, ägde 1899—1917 St. teatern
i Göteborg, som han vissa perioder själv drev,
ledde 1900—26 S. teatern, 1903—09
östermalms-teatern, 1906—26 Oscarsteatern, 1908—10 på
egen risk Kungl. teatern, 1919—22
Alhambra-teatern, 1920—22 Mosebacketeatern, från nyåret
1932 en kortare tid Folkteatern och från 1895
sporadiskt egna dramatiska och lyriska turnéer i
landsorten. R.
framträdde under
1890-ta-let med en sällsynt
ledarbegåvning. Från
sekelskiftet stod han
som centralgestalten i
det svenska teaterlivet.
Hans 4
huvudstads-scener, Svenska
teatern för skådespel och
komedi, Oscarsteatern
för operett,
Vasatea-tern för lustspel och
S. teatern för
folkkomedi och revy, voro
vissa perioder var och
en på sitt område utan konkurrens. Efterkrigsårens
ekonomiska kris blev även R. övermäktig, och
han måste i maj 1925 inställa sina betalningar.
Verksamheten övertogs av ab. A. Ranfts teatrar,
som under trycket av Svenska teaterns brand
(3% 1925), innan året gått, nödgades träda i
konkurs. Samma öde drabbade nyåret 1929 ab.
Operetteatern, som 1926 övertagit driften av
Va-sateatern. R. framträdde som skådespelare i en
rad roller av skiftande art. Hans styrka och hans
kärlek var lustspelet, där han med överdådig
komisk fantasi, smittande humor och festlig brio
excellerade både som framställare och regissör.
Bland hans roller märkas Almaviva i ”Figaros
bröllop”, Oswald i ”Gengångare”, Hjalmar
Ekdal i ”Vildanden”, Raymond i ”Sällskap, där man
har tråkigt”, Robert i ”Ära”, Willy Janikow i
”Sodoms undergång”, Duval i ”Duvals
skilsmässa”, Artur i ”En skandal”, Herman i
”Tofslärkan”, Fernand i ”Fernands giftermål”, Pinglet i
”Spökhotellet”, Gaudet i ”Borgmästarinnan”,
Nyberg i ”Alexander den store”, Célestin i ”Lilla
helgonet” och Pettersson i ”Andersson, Pettersson
och Lundström”. R. utgav ”Memoarer”, 1 (1938).
Rang, värdighet i jämförelse med andra; hist.,
den värdighet en person äger på grund av börd
el. ämbete. Den första svenska rangordningen,
utfärdad 1672, indelade ämbetsmännen från
fältmarskalk t. o. m. hovmarskalk i 9 klasser utan
avseende på stånd el. börd. Börd i och för sig
har i Sverige icke berättigat till officiell r.
1714 års rangordning, som omfattar 40
rangklasser, har i praktiken med kort avbrott och
många ändringar blivit gällande till början av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
