Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rauschning, Hermann - Rausing, Ruben - Rautalampi - Rautasjaure - Rautawaara, Aulikki - Rav - Ravaillac, François - Rawalpindi - Ravel, Maurice - Ravelin - Ravello - Ravenala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Rausing—Ravenala
776
s. å.), ”The conservative revolution” (s. å.; sv.
övers. ”Yrselns tid”, 1946) och ”Deutschland
zwischen West und Ost” (1950).
Rau’sing, Anders R u b e n, industriman (f.
1895 17A), examinerades från Handelshögsk. i
Stockholm 1918 och blev Master of Science vid
Columbia Univ., New York, 1920. S. å. inträdde
han som dir.-assistent i Sveriges litografiska
tryckerier, blev disponent vid dess fabriker i
Göteborg 1923 och i Stockholm 1927. I samband med
att Bonniers förlag förvärvade Åhlén &
Åkerlunds förlagsrörelse, inträdde R. som kompanjon
till Åkerlund genom bildandet av ab. Åkerlund &
Rausing i Lund (1928), där han var dir. 1930—46
och är styrelseordf. sedan 1930. Efter en av
depressionen i början av 1930-talet föranledd
omkonstruktion har R. med skicklighet upparbetat
sitt företag till det dominerande i sin bransch.
-—• R. äger och brukar sedan 1941 Simontorps
säteri, Blentarps sn, Malmöhus län, ett
experimentlantbruk med högt driven investering. — R. var
chef för Industrikommissionens prisbyrå 1940, led.
av samma kommission 1941—43, led. av Statens
priskontrollnämnd 1940 och dess ordf. 1941—42.
Rau’talampi, kommun i Kuopio län, Finland,
s. v. om Kuopio stad; 579 km2, 7,000 inv.;
finsk-talandc.
Rau’tasjaure, långsträckt fjällsjö inom Kiruna
stad i Lappland, 20 km s. ö. om Abisko,
genom-fluten av Torneälvs biflod Rautasätno, ovan R.
kallad Alesätno; 27 km2; 563 m ö. h.; 39 m djup.
I ö. ändan ligger Jamiskussuolo (”De dödas ö”),
förr använd av lapparna som provisorisk
begravningsplats om sommaren.
Rautawaara [rau’tavära], Terttu A u 1 i k k i,
finländsk sångerska, sopran (f. 1906), debuterade
i Helsingfors 1927 efter studier vid Helsingfors
konservatorium 1922—25 samt i Danmark och i
Tyskland. Hon var engagerad vid Finska operan
1932—33, vid Glyndebourne Festival Opera 1934—
39 och har bl. a. uppträtt vid festspelen i Salzburg
1937 och Edinburgh 1949 samt gästspelat vid
operorna i Wien, Bryssel, Amsterdam, Antwerpen
och Cannes. R. har givit egna konserter och
medverkat vid symfonikonserter i ett flertal
europeiska länder, varvid hon vunnit berömmelse icke
minst genom sin inspirerande och av intensiv
inlevelse burna tolkning.
Rav, äldre och dialektal beteckning för
bärnsten.
Ravaillac [ravaja’k], F r a n c o i s, fransk
kungamördare (1578—1610), urspr. lärare och
sakförare, medl. av feuillantorden. Fantastiskt
anlagd, tog R. starkt -intryck av agitationen mot
Henrik IV och mördade denne 14 maj 1610. R.
dömdes till döden och sönderslets mellan hästar.
— R. betecknar i sv. ”Don Juan”, festprisse.
Rawalpindi [rå’coalpindi’], stad i Pakistan,
Främre Indien, 145 km ö. s. ö. om Peshawar och
huvudstad i divisionen Rawalpindi; c:a 185,000
inv. Huvudkvarter för Pakistans
generalkommando. Stora lokomotivverkstäder.
Ravel [ravä’1], Maurice, fransk tonsättare
(1875—1937). R- var kanske den mest
represen
tative franske tonsättaren i modern tid. Med sin
fria rytmik, djärva harmonik och sin obundenhet
av hävdvunna former var han befryndad med
Debussy och Rimski j -Korsakov. R:s egenart
framträdde redan i ”Jeux d’eau” (1901), ett av
hans mest karakteristiska pianostycken,
kännetecknat av en ny pianistisk stil, de 3
orkestersångerna ”Schéhérazade” (1903) och
stråkkvartetten i F dur (1904), som blev en stor framgång.
Med pianotrion (1915) skedde en stilförändring i
riktning mot en klassicistisk, förenklad stil. Efter
1 :a världskriget beträdde han åter nya vägar,
vilket ledde till sonaten för violin och violoncell
(1923), i vilken det passivt-impressionistiska fått
vika för en lekfull,
kraftig melodik och en
ofta dansmässig
rytmik. Hans mest kända
verk äro utom ovan
nämnda: för pianon:
”Pavane pour une
in-fante défunte” (1899),
”Gaspar de la Nuit”
(1908), ”Valses nobles
et sentimentales”
(1911), ”Sur le
tom-beau de Couperin”
(1920) (de två sista
även för orkester) och
en pianokonsert (1930);
för sång och piano: ”Histoires naturelles” (1906);
en violinsonat (1927); operan ”L’heure espagnol”
(1907; Stockholm 1925), baletterna ”Daphnis et
Chloè” (uppf. 1912 av ryska baletten i Paris) och
”La valse” (1922), balettoperan ”L’enfant et les
sortilèges” (1925); för orkester: ”Rhapsodie
es-pagnole” (1907) och ”Bolero” (1929) samt en
instrumentation av Musorgskijs ”Tavlor på en
utställning”. — Litt.: Monogr. av L.-P. Fargue
(1949).
Ravelin, i bastionssystemet använt utanverk,
vars uppgift är dels att tills, m. huvudvallen
åstadkomma en korsande eld över an fallsterrängen,
dels att skydda den bakom liggande delen av
huvudvallen mot direkt eld. Inuti r. ligger vanl.
en reträttravelin som slutvärn för r. Se
bilder vid Befästningskonst, sp. 552.
Rave’llo [-lå], liten bergsstad i it. prov.
Sa-lerno, Kampanien, invid Amalfi. Från R:s
glanstid på 1200-talet kvarstå vackra byggnader;
märkliga mosaikarbeten i den forna katedralen
(1000-talet).
Ravenäla, växtsläkte, tillhörande bananfamiljen
(Musaceae), vars arter ha tvåsidigt ställda blad,
som bilda en jättestor solfjäder. Bladen äro
lång-skaftade och likna bananens men äro ännu större.
Blommorna sitta i stora blomställningar i
bladvecken. R. har två arter, R. madagascariensis,
”de resandes träd”, som har sitt hemland på
Madagaskar men odlas som prydnadsväxt överallt
i tropikerna, och R. guianensis, som växer i
Guayana och n. Brasilien. Den förras blad utgöra
på östra Madagaskar ett viktigt
husbyggnadsmaterial. De långa bladskaften användas till väggar
och skivorna till tak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
