Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Referendum - Referensbibliotek - Referenser - Referent - Referera - Reflation - Reflektant - Reflektera - Reflektor - Reflektorisk - Reflex - Reflexbanor - Reflexbåge - Reflexcentrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Referensbibliotek—Reflexcentrum
810
sultat är juridiskt bindande, och detta r. är
vanligast. Obligatoriskt r. är alltid decisivt. I några
stater har däremot det senare slaget kommit till
användning, d. v. s. de lagligen beslutande
myndigheterna hänskjuta en fråga för
rådfråg-n i n g till en folkomröstning men förbehålla
sig beslutanderätten. — I nära samband med
r. står folkinitiativet. Detta innebär, att
ett visst antal el. en viss del av de
röstberättigade har rätt att väcka förslag
(författningsinitia-tiv, laginitiativ). I regel följes detta av
folkomröstning.
Refere’nsbibliotek, boksamling, innehållande
uppslagsböcker, lexika o. dyl., särsk. om den i
offentliga bibl:s läsesalar uppställda
handbokslit-teratur, som är avsedd för begagnande på platsen.
Refere’nser, personer, som åberopas av
sökande (för att intyga vederhäftighet m. m.);
rekommendationer.
Refere’nt, person, som gör referat;
föredragande.
Referera, se Referat.
Reflatiön, försiktig prisstegring, företagen i
syfte att återhämta det fall i den allmänna
prisnivån, som ägt rum under en depression.
Reflekta’nt, en som reflekterar på ett anbud,
spekulant.
Reflektera, återstråla, återspegla; överväga;
begrunda.
Refle’ktor, fys., spegel av buktig form, som
återkastar infallande ljus i en viss riktning. R.
nyttjas bl. a. inom fyrväsendet och vid
mikrosko-pering samt inom astronomien.
Reflektörisk, fysiol., se Reflex.
Refle’x (av lat. refle’xus, tillbakaböjning),
återsken, återspegling, återkastning; återverkan.
— Adj.: reflektörisk.
(Fysiol.). Elementärfunktion i nervsystemet,
bestående i överföringen av en nervimpuls från en
del av detsamma till en annan. I dess enklaste
form är r. knuten till en reflexbåge, i
vilken impulsen medelst en centripetalt ledande (a
f-f e r e n t) nervcell överföres till en centrifugalt
(e f f e r e n t) ledande, som för impulsen till
verkningsorganet, som är antingen muskel- el.
körtelceller. Hos de högre djurformerna äro i
regel r.-bågarna komplicerat byggda med kedjor av
neuron. Den enklaste formen återfinnes
emellertid även hos de högre djuren i form av de s. k.
sen- el. periost-r. Om man slår med en
gummihammare på knäskålsenan, förmedlas impulsen
härav genom känselnerverna till ryggmärgen och
springer där över på rörelsenerverna till
musklerna på lårets framsida, så att en lätt ryckning
i underbenet (quadricepsreflex) utlöses. Andra
viktiga r. kunna utlösas från hälsenan (Akilles-r.)
och från armarna (arm-r.). Dylika r. reglera
automatiskt de för det harmoniska
muskelsamarbetet nödvändiga ändringarna av musklernas
spän-ningstillstånd. Hud-r. äro mer komplicerade.
Kitt-ling av fotsulan medför en karakteristisk böjning
av stortårna (fotsule- el. plantar-r.). Den
moderna fysiologien uppfattar nervsystemets alla
funktioner som ett invecklat spel av r. Så äro i
ryggmärgen nedlagda nervösa mekanismer, som
auto
matiskt, d. v. s. utan inflytande av medvetna
viljeakter, reglera extremiteternas rörelser vid
gåendet o. s. v. (spinalautomatiska r.). Dessa
rygg-märgs-r. påverkas i sin tur ständigt av de främre
delarna av nervsystemet, hjärnan, hjärnstammen,
förlängda märgen och lilla hjärnan. Deras
nervösa apparater kunna i viss mån betraktas helt
enkelt som på ryggmärgen påbyggda r.-bågar,
som reglera ryggmärgens enklare, till
kropps-periferien nående r.-bågar. Hjärnans ledande
r.-bågar verka dels hämmande (r e f 1 e x h ä
m-ning), dels främjande och underlättande av
ryggmärgens funktioner (reflexbaning).
Vid skador på ryggmärgen, vilka i regel ha till
följd, att hjärnans r.-bågar funktionellt
avkopplas, frigöras därmed ryggmärgens egna
r.-appara-ter, vilket framträder som stegrade
spinalautomatiska sen- och periost-r. Dessa sjukligt stegrade
r. kallas även spastiska r. —Lilla hjärnans
r.-bågar reglera musklernas
spänningsförhållanden, som avse jämvikten. För kroppsbalansen
spela r.-bågar, som ha sin afferenta neuron i
vesti-bularapparaten (hinnlabyrinten i örat), en
utomordentlig roll. Dessa ha ett viktigt r.-centrum i
nervcellsanhopningar i förlängda märgen. Senare
års forskningar ha visat, att de böjnings- och
sträcknings-r. i extremiteterna, vilka äro
nödvändiga för kroppshållningen och för gången,
automatiskt regleras härifrån (ställnings- och
inställ-nings-r.). I hjärnan utlösas r. via de sinnesorgan,
som finnas i huvudet, lystrings-r. från öronen med
inriktning av huvudet, blinknings-r.,
salivavsönd-ring vid anblick av föda etc. Den ryske
forskaren I. P. Pavlov har starkt befordrat
kännedomen om hj ärn-r. genom studiet av de s. k. v i
11-korliga el. betingade r. hos djuren. Men
dessa r. spela en stor roll även i människans liv.
De utgöra underlaget för många av alldagens
”oreflekterade” handlingar och känslostämningar
och spela även roll för uppkomsten av nervösa
sjukdomar, t. ex. situationsångest. R. spela en
dominerande roll för våra inre organs funktioner.
När den nyfödde lägges till modersbröstet, utlöser
munslemhinnans beröring med bröstvårtan
sug-nings-r., införandet av föda i munnen svälj
-nings-r. Matsmältningskörtlarnas funktioner
liksom även födans framtransport genom
magtarm-kanalen regleras helt och hållet utanför
medvetandets tröskel genom r., förmedlade av de i
tarmkanalens väggar befintliga nervcellerna.
Därvid utgör matsmältningskanalen en funktionell
enhet, så att en rubbning på något ställe av
densamma reflektoriskt utlöser rubbningar även på
andra ställen. Så kan t. ex. en åkomma i
stolgången (hemorroider) utlösa förstoppning. Skada
å någon del av hjärnan betyder ej sällan en
irritation av r.-centra, vilket kan framkalla
kramper. På detta sätt uppstår trol. det epileptiska
anfallet.
Reflexbanor, anat., fysiol., de inåtledande
(re-ceptoriska), resp, utåtledande (effektoriska)
nervbanor, som förmedla uppträdandet av en reflex.
Reflexbåge, fysiol., se Reflex.
Reflexcentrum, fysiol., omkopplingsställe inom
nervsystemet (i allm. det centrala) mellan inåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
