- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
817-818

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regalier - Regatta - Regel - Regelation - Regelyta - Regemente - Regementsadjutant - Regementsassistent - Regementsformen för Västergötland - Regementsförening (kamratförening) - Regementsintendent - Regementskvartermästare - Regementsläkare - Regementsmöte - Regementsofficer - Regementspastor - Regementsråd - Regementsstab - Regementstrumslagare - Regementsveterinär - Regementsväbel - Regementsövningar - Régence, La

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

817

Regatta—Régence

818

kollegiet; de förvaras i Riksbanken under 2
kammarråds personliga ansvar. Under samma vård
som r. förvaras även åtskilliga andra staten
tillhöriga dyrbarheter, tills, m. r. kallade
kronjuvelerna, bestående av brilj anterade
ordenstecken, smycken, lösa pärlor samt äkta och
halvädelstenar m. m. — Litt.: R. Cederström, ”De
svenska riks-r. och kungl. värdighetstecknen”
(1942).

Rega’tta (it. rega’ta, av venetianska regata’r,
tävla), under medeltiden roddtävlingar, sedermera
praktfulla gondolfester i Venedig; numera i allm.
större tävling mellan rodd-, paddel-, segel- el.
motorbåtar el. planmässig samling av fartyg.

Regel, mek., se Lås.

Regelatiön, fys., återfrysning. En
trycktillväxt av 1 atm. sänker isens smpt. med 0,0075°.
Härpå beror det fenomenet, att två isstycken, som
pressas mot varandra, smälta i beröringsytan och
åter frysa tillsamman, när trycket upphör.
Fara-day, som först iakttog och namngav fenomenet,
visade, att det måste uppträda vid glaciärerna,
vilka forma sig efter dalarnas kr ökningar och
dalbottnens ojämnheter, som om isen vore en
plastisk massa.

Regelyta, se Linjeyta.

Regeme’nte [el. rej-] lat. regime’ntum, av
re’g er e, styra), ledning, styrelse, regering.

Krigsv., inom de flesta försvarsorganisationer
den högsta administrativa enheten inom ett
hu-vudtruppslag. Namnet härleder sig från nyare
tidens början, då krigsherren före ett krig
uppdrog åt ett antal överstar att genom värvning
uppsätta erforderliga truppstyrkor, över den
sålunda anskaffade styrkan hade översten
”regemente”; r. betraktades som överstens personliga
tillhörighet, bundet till honom genom ed. R. var
en administrativ enhet, vilken vid strid ingick i
slagordningen i taktiska förband. I Sverige hade
under Erik XIV indelats 3 fot-r.; under Gustav
II Adolf genomfördes en fast r.-indelning.
Genom organisation (senare stadfäst genom el. i
samband med 1634 års R. F.) av 6 1 a n d s r
e-gem en t en i Sverige och 3 i Finland
skapades möjlighet att för de förutsedda krigen
uppställa intill det tredubbla antalet f ä 11 r e g
e-m en ten av svenskt fotfolk. Från dessa
härleda sig de svenska provinsiellt benämnda inf.-r.
I utlandet medförde uppkomsten under 1600-talet
av stående härar likaledes en större fasthet i
r.-indelningen. — Ett fredsregemente är
främst avsett för att utbilda de värnpliktiga
samt förbereda uppsättandet av krigsförband vid
mobilisering. Ett inf.-r. består i fred vanl. av
regementsstab, tre utbildningsbataljoner, ett
kasernkompani samt vissa förvaltningsorgan. R.,
som finnes även vid kustart., motsvaras vid
flottan närmast av örlogsstation och vid flygvapnet
av flottilj. Vid vissa truppslag benämnas enhet,
motsv. ett mindre r., kår. — I krig
motsvaras r. i Sverige vid infanteriet och
pansartrupperna av infanteri-, resp, pansarbrigad. Betr. r:s
krigsorganisation se Infanteri, Pansartrupper
och Artilleri.

Regementsadjutant, förr subalternofficer,
placerad som adjutant hos bataljonschef; numera
en i reg.-stab tjänstgörande kompaniofficer.

Regementsassistent, krigsv., se Personalvård.

Regementsformen för Västergötland, en av
Gustav Vasa i samråd med hans tyska rådgivare
1540 utfärdad förordning för förvaltning och
rättskipning, avsedd som början till
lantregering-ens omorganisation efter tyskt mönster. R.
följdes blott några år.

Regementsförening, vanl. kallad
kamratförening, öppen för all personal, som tjänar
el. tjänat vid ett reg., avseende att bevara
samhörigheten med reg. el. tillvarataga minnena och
traditionerna från indraget reg.

Regementsintendent, officer vid
Intendentur-kåren (vanl. kapten), placerad som chef för
in-tendenturavd. inom reg.-stab.

Regementskvartermästare, den
befattningshavare, som inom en krigsorganiserad reg.-stab
ansvarar för underhållstjänsten. Under en tid
benämning på den officer, som i såväl fred som
krig förestod reg.-staben, numera
reg.-stabsche-fen.

Regementsläkare, se Fältläkarkåren.

Regementsmöte, se Regementsövning.
Regementsofficer, se Befäl.

Regementspastor, se Militär själavård.

Regementsråd, i Sverige på 1540-talet
lanserad benämning, dels betecknande en av Pyhy
försökt högsta förvaltande och dömande,
kollegialt organiserad myndighet, ersättande rådet,
dels använd som titel, bl. a. av Pyhy själv och
även av vissa ämbetsmän.

Regementsstab kallas den personal m. m.,
som står till reg.-chefens förfogande för
handläggning av reg:s gemensamma angelägenheter.
R. består i fred som regel av följ, avd.:
reg.-expe-dition, stabs-, mobiliserings-, personal-,
utbildnings-, tyg-, intendentur-, sjukvårds-, veterinär-,
kasernvårds- och kassaavd. — En
krigsorganiserad r. omfattar främst avd. för att leda
operationerna samt underrättelse-, underhålls- och
personaltjänsten. Staben betjänas som regel av ett
stabskompani, i vilket bl. a. ingå signal- och
expeditionspersonal. R. motsvaras vid inf. och
pansartrupperna numera av brigadstab.

Regementstrumslagare, musikunderofficer,
som leder musikkår, när denna uppträder i trupp.
R. för stav och bär axelskärp.

Regementsveterinär, se Fältveterinärkåren.

Regementsväbel, underofficer, som har
polisuppsikten inom ett förbands kaserner samt
förestår förbandets häkte.

Regementsövningar kallades förr den årl.
återkommande övningsperiod, då all reg:s fast
anställda personal och vissa omgångar
reservbefäl voro sammandragna för förbandsutbildning.
Den härför erforderliga truppen utgjordes av
värnpliktiga, vilka under r. fullgjorde
repetitions-övning. R. kallades förr regementsmöte.
Numera motsvaras r. av
repetitionsöv-n i n g a r.

Régence [re$ä’s], La, ”regentskapet”,
benäm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free