- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
823-824

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringsform - Regeringsråd - Regeringsrätten, Konungens regeringsrätt - Regerverk - Regester - Reggio, di Calabria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

823 Regeringsråd—Reggio 824

konstitutionsutskott tillsattes, och resultatet av
dess arbete blev den ännu gällande R. F. av 6
juni 1809. Åtskilliga ändringar ha dock vidtagits
i denna. Varnade av enväldets och frihetstidens
motsatta överdrifter, sökte 1809 års
grundlags-stiftare att återföra statsskicket till en sund
maktens fördelning mellan de främsta
statsorganen. — 1809 års R. F. är uppdelad på 114
paragrafer. Av dessa ange §§ 1—48 konungens och
det kungliga husets konstitutionella ställning samt
regeringsmaktens och domstolsväsendets
principiella organisation, §§ 49—113 riksdagens
stats-rättsliga befogenheter samt förhållandet mellan
konung och riksdag. § 114 behandlar
privilegie-väsendet.

Litt.: ”Sveriges r. 1634—1809”, utg. av E.
Hil-debrand (1891); P. Fahlbeck, ”R. i historisk
belysning” (1910); F. Lagerroth, ”Frihetstidens
författning” (1915), ”1809 års r.” (1942). —
Om r. för Finland se Finland, sp. 452.

Regeringsråd, se Regeringsrätten.

Regeringsrätten, Konungens
regeringsrätt, den domstol, som enl. R. F. § 18
utövar K. m:ts rätt att pröva och avgöra s. k.
administrativa el. förvaltningsrättsliga besvär,
varmed menas sådana besvär, vilka enl. gällande
författningar få fullföljas hos K. m:t i
stats-dep. R. kan således sägas vara en administrativ
högsta domstol. Enl. R. F. § 19 tillkommer det
också R. att i sådana mål, vilka enl. sin art
tillhöra dess prövningsområde, avgöra hos K. m:t
gjorda ansökningar om brytande av redan
laga-kraftvunnen dom och om återställande av
försutten laga tid. Slutl. har R. att avge yttranden
i vissa hos K. m:t gjorda nådeansökningar. R.
skall enl. nämnda § 18 utgöras av minst 7 av
K. m:t utnämnda led., vilka bära titeln
regeringsråd. Minst 2/s av hela antalet
regeringsråd skola vara lagfarna, och ett av de lagfarna
regeringsråden skall vara led. av Lagrådet. Med
anledning av anhopning av mål ökades antalet
regeringsråd 1929—31 tillfälligt till 11, 1932 till 10,
vilka år R. även arbetade på 2 avd. 1946—52
höjdes antalet åter till 10, fördelade på 2 avd.,
och 1952 beslutade riksdagen en ytterligare,
tillfällig ökning av antalet till 13. R:s beslut
utfärdas enl., R. F. § 23 i K. m:ts namn och med
hans underskrift el. under hans sekret. Icke alla
administrativa besvärsmål avgöras av R. K. m:t
prövar och avgör själv i statsrådet vissa av dem;
i andra är Kammarrätten högsta instans.
Fördelningen av besvärsmålen mellan K. m:t i statsråd
och R. har skett efter den s. k.
enumerations-principen, d. v. s. genom en uppräkning i lag
av 1909 av alla mål, som skola gå till R. Denna
uppräkning bygger i stort sett på den
grundsatsen, att mål av övervägande rättslig karaktär
överlämnas till R., medan sådana mål, där
lämplighetsprövningen är huvudsak, oftast förbehållas
K. m:t i statsrådet. R:s arbete fortgår under
minst 40 veckor om året. Då R. icke har något
eget kansli och för dess vidkommande icke någon
motsvarighet till Nedre justitierevisionen finnes,
registreras, beredas och expedieras målen inom
det statsdep., till vilket de enl. sin natur höra.

De föredragas inför R. för varje dep. av en el.
flera därtill av K. m:t förordnade tjänstemän,
oftast dep.-tjänstemän. Föredraganden är
ansvarig för målens beredning, får genom remiss till
myndighet infordra förklaringar och utlåtanden
och skall i varje mål avge förslag till rubrik och
beslut. R:s protokoll föres för varje dep. av en
av dep.-chefen därtill förordnad tjänsteman. —
R:s rättspraxis, som är av största betydelse för
den administrativa rättens gestaltande och
fortsatta tillämpning, föreligger i den av R. utg.,
periodiskt utkommande R:s årsbok, som
innehåller notiser om alla av R. avgjorda mål samt
referat av viktiga sådana. — Den högsta
doms-rätten, som i Sverige av ålder tillkom
konungen och rådet, överflyttades 1789 betr, de
ju-diciella besvärsmålen till Högsta domstolen.
Däremot behöll K. m:t i statsrådet den slutligt
dömande makten i administrativa besvärsmål.
Den alltför starka belastning, som detta innebar
för regeringsarbetet, medförde, att frågan om en
särskild administrativ högsta domstol tidigt kom
på dagordningen. Sedan 1903 års riksdag begärt
utredning i frågan, erhöll dåv. presidenten Hj.
Hammarskjöld uppdrag att verkställa denna; på
grundval av hans 1907 avgivna betänkande
avgavs till 1908 års riksdag förslag om inrättande
av en administrativ högsta domstol, som under
namn av R. kom till stånd 1909. R. har sitt säte
i Kanslihuset. — Litt.: Hj. Hammarskjöld, ”Om
inrättande af en administrativ högsta domstol el.
r.” (1907); G. Thulin, ”R., dess arbetsbörda samt
dess förhållande till lagrådet och de allmänna
domstolarna” (i Nordisk administrativ tidsskr.,
1927); H. Berglund, ”Ett och annat om R.”
(därst., 1930).

Regerverk [-jè’r-], se Orgel.

Rege’ster (lat. rege’sta, av rege’rere, införa
på sin plats, förteckna), urspr. de böcker, i
vilka romerska kyrkans notarier införde
påvebreven; sedermera i tidsföljd ordnade förteckningar
över urkunder o. dyl., som återge deras
huvudsakliga innehåll m. m.

Reggio [rä’d?å], R. di Cala’bria,
huvudstad i prov. Reggio di Calabria (3,158 km2, c:a
675,000 inv.), omfattande sydligaste Kalabrien,
Italien; 143,000 inv. R. grundades omkr. 700
f. Kr. som grekisk koloni från Chalkis, hette
urspr. Rhegion och gick tack vare sitt förmånliga
läge vid Messinasundet raskt framåt. 387 f. Kr.
förstördes staden av Dionysios I, behärskades 279
—270 av upproriska kampaner och stod därefter
under romerskt inflytande (Rhegiwm). R.
innehades under 900-talet tidvis av araberna men
räknades eljest som bysantinsk besittning, tills den
1060 erövrades av Robert Guiscard. Staden har
flera gånger (1783, 1841, 1894) hemsökts av
jordbävningar, den svåraste 28/i2 1908, då R. liksom
Messina nästan helt förstördes. Sedan dess har
staden till största del återuppbyggts och har en
modern och nykter prägel. Under 2:a världskriget
utsattes R. på sommaren 1943 för kraftiga
allierade flyganfall. Staden har arkeol. mus. samt
rester av ett grekiskt tempel, av romerska termer
och av en borg från 1400-talet. Tillv. av
parfy

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free