Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Registratur - Registrera - Registrering - Registreringsapparat - Reglage - Reglemente - Reglementering - Reglera - Reglering - Reglett - Regn - Regna - Regnard, Jean François - Regnault, 1. Henri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827 Registrera—Regnault 828
och latin avfattade breven, merendels rörande
utrikes angelägenheter, infördes t. o. m. 1648
vanl. i ett särskilt r., som till stor del gick
förlorat i slottsbranden 1697. Särskilda r. började
föras i utrikesärenden i684(—1815), i
justitie-ärenden 1688, i krigs- samt i inrikes civila
ärenden 1719 och finnas i finansärenden 1714—17
och från 1773, i ecklesiastikärenden 1789—92
och från 1809. Efter departementalstyrelsens
införande 1840 föras särskilda r. för de olika dep.
utom Utrikesdep.
Registrera, upprätta register över; verkställa
registrering.
Registrering. 1) (Jur.) R. betyder som teknisk
term en för visst ändamål företagen inskrivning
i ett register av uppgift rörande ett sakligt el.
rättsligt förhållande; särsk. sådan efter
vederbörlig anmälan gjord inskrivning i offentlig
myndighets register, som erfordras el. har betydelse för
ernående av vissa rättsverkningar, vilka äro direkt
beroende av r. De myndigheter, hos vilka r. sker,
pläga i regel genom periodiskt utkommande
publikationer offentliggöra verkställda r., så t. ex.
automobilregister, aktiebolagsregister,
firmaregister, föreningsregister, handelsregister,
äktenskaps-register.
2) (Mus.) Andragning och inskjutning av
registren i en orgel.
Registreringsapparat, anordning för
fortskridande grafisk uppteckning av en viss storhets
förändringar med tiden. Härigenom erhålles en
överskådlig, kontinuerlig återgivning av dessa
förändringars beroende av tiden, medan man
genom direkta observationer endast får en
diskon-tinuerlig följd av bestämningar av storheten i
fråga vid olika tidpunkter. Vanl. äro r. så
anordnade, att en pappersstrimla frammatas medelst
ett urverk el. en elektrisk motor. Ofta är
strimlan lagd på en cylindrisk yta, som med tillhjälp
av de nämnda drivkrafterna för sättes i rotation.
I en riktning vinkelrätt mot pappersstrimlans
rörelseriktning är ett ritstift rörligt utefter
strimlan. Variationerna av den storhet, som skall
registreras, överföras medelst hävstänger, i regel
förstorade, till ritstiftet. Detta ritar då en kurva,
vars ordinator representera den undersökta
storheten och vars abskissa är tiden. I allm. är den
hävstång, som uppbär ritstiftet, vridbar kring en
fix axel, varigenom ordinatorna bli
cirkelformiga. Papperet är vanl. rutat med krökta
ordinator och rätliniga abskissor. Vid ett annat slags
r. äger registreringen rum på optisk väg. Härvid
överföras variationerna av den storhet, som skall
undersökas, till vridningsvariationer av en spegel,
och det från en fast ljuskälla kommande ljuset
reflekteras i spegeln och kastas genom en spalt
på en ljuskänslig yta, t. ex. en kontinuerlig
fram-matad fotografisk film el. ett fotografiskt
papper. Som r. kan även oscillografen användas. R.
brukas för registrering av de mest skilda
storheter. För att antyda, att ett instrument arbetar
enl. principen för en r., tillägges ofta i
instrumentets benämning ändeisen -g r a f, och
registreringar, som erhållits medelst r., ha ofta beteckningar,
som utmärkas genom ändeisen -gram. Ex. på
r. äro barografen, termografen, registrerande
vindmätare och nederbördsmätare, seismografen,
indikatorn och elektrokardiografen.
Reglage [-ä’J], sammanfattande benämning på
manöveranordningar (t. ex. rattar, spakar,
tryckknappar jämte härtill anslutna organ) till ett
maskinaggregat el. dyl.
Regleme’nte (av lat. régula, rättesnöre),
sammanfattning av bestämmelser, avsedda att ordna
en myndighets verksamhet och arbetssätt el.
andra förhållanden. R. utfärdas av K. m:t,
centrala ämbetsverk, länsstyrelserna, riksdagen etc.
— Reglementèra, genom bestämmelser
ordna. — Adj.: Reglementärisk.
Krigsv. R. kunna avse förhållanden såväl i
fred som i krig och omfatta t. ex. för
krigsmakten gemensamma bestämmelser
(”Tjänsteregle-mente för krigsmakten”, TjRK), för
försvarsgrens uppträdande i krig grundläggande
bestämmelser (”Arméreglemente”, AR), föreskrifter för
visst truppslag (”Infanterireglemente”, InfR, etc.)
el. viss utbildningsanstalt.
Reglementèring i allm. ordnande av någon
samhällelig angelägenhet genom lag el.
myndighets föreskrifter. I mera speciell bemärkelse de
prostituerades övervakande genom polismyndighet
och tvångsbesiktning av tjänsteläkare. I denna
form har prostitutionen i flera länder reglerats.
Reglera, ordna, stadga, fastställa.
Reglering. 1) Fysiol., se Menstruation.
2) Hydrogr., se Vattenreglering.
Regle’tt, boktr., utfyllnadsmaterial under
stil-höjd av olika längd och tjocklek för reglerande
av avståndet mellan raderna i stilsats. R. av
större tjocklek än 12 typografiska punkter
kallas steg.
Regn, se Nederbörd.
Regna, sn i n. Östergötlands län, Finspånga
läns hd, vid Närke- och Södermanlandsgränserna;
200,38 km2, 1,161 inv. (1953). Sjörik bergs- och
skogsbygd (intill 116 m ö. h.), i ö. sjön
Regnaren (50 m ö. h.), i v. sjön Avern. 1,586 har
åker. Egendomar: Regnaholm m. fl. Industri:
Igelfors bruk (med lietillv.). Kyrkan återuppf.
efter eldsvåda 1913; altartavla av P. Hörberg.
Pastorat i Linköpings stift, Bergslags kontrakt.
Tillhör storkommunen Hävla.
Regnard [ranjä’r], Jean Franqois, fransk
dramatiker (1655—1709). R. företog i sin
ungdom vidsträckta resor, bl. a. till Konstantinopel,
Algeriet, där han blev såld som slav, och
nordligaste Lappland, fantasifullt beskrivna i ”Voyage
de Laponie” (1731; sv. övers. 1946). Som
dramatiker räknas R. som Molières främste
efterföljare på fransk scen. Hans mest berömda
komedier, utmärkta av abstrakt karaktärsteckning men
fyndig intrig, kvick dialog och friskt humör, äro
”Le joueur” (1696; ”Spelaren”, 1793), ”Le
dis-trait” (1697; ”Den tankfulle”, 1740) och ”Le
légataire universel” (1708; ”Universalarfvingen”,
1825). — Litt.: Monogr. av J. Guyot (1907).
Regnault [ranjå’1. 1) Henri Victor R., fransk
fysiker (1810—78). R. blev 1840 prof, i kemi
vid École polytechnique, 1841 i fysik vid Collège
de France, 1847 därjämte ingénieur en chef inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
