Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regnbågshinnan - Regnell, Anders - Regnér, Gustaf - Regner, Nils - Regnförsäkring - Regnhöjd - Régnier, Henri de - Régnier, Mathurin - Regnitz - Regnkarta el. nederbördskarta - Regnmätare - Regnskog - Regntid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Regnbågshinnan—Regntid
832
Regnbågshinnan, anat., se Iris.
Regne’ll, Anders Fredrik, läkare, mecenat
(1807—84), med. dr i Uppsala 1837. Av
hälsoskäl flyttade R. 1840 till Brasilien, där han
bosatte sig i Caldas i prov. Minas Geraes och snart
fick stor läkarpraktik. Han gjorde botaniska
samlingar, som han skänkte till europeiska,
främst nordiska museer. Han gynnade
vetenskapliga anstalter i Sverige med penninggåvor
och hemsände sålunda
sammanlagt mer än
800,000 kr. Sin
kvar-låtenskap testamenterade han till Uppsala
univ., som erhöll
medel bl. a. för ny
byggnad för de
fysiologiska och patologiska
anstalterna (Regnellea-num). Vet.-akad. fick
för botaniska
ändamål 81,000 kr;
dessutom anslogos 55,000
kr till den zoologiska
stationen vid Kris-
tineberg och 40,000 kr för bearbetning av
zoologiskt material i Naturhistoriska riksmuseet
m. m.
Regnér, Gustaf, kritiker, vitter översättare
(1748—1819). Han var från 1784 till sin död
red. av Stockholms Post Tidningar och
avancerade i Kansliets utrikesexpedition 1809 till
expeditionssekreterare. R:s egentliga betydelse ligger
på kritikens och de metriska översättningarnas
område. Han sökte frigöra den svenska
skaldekonsten ur de konventionella franska banden.
1780 utgav R. avh. ”Tankar om svenska theatern”,
där han förordade alexandrinens utbyte mot
blankvers. 1784—86 utgav R. tidskriften Svenska
Parnassen. R:s ”Afhandling om metriska
öfver-sättningar samt grunderne til en svensk metrik”
(1801) redogör för skilda grundsatser vid
översättningar och yrkar på bibehållande av den
ursprungliga metern. Hans ”Första begrepen af de
nödigaste vetenskaperne” (1780; 10 :e uppl., bearb.
av P. O. Bäckström, 1839), ”Regnérs begrepp”,
var en länge använd lärobok.
Regner [-jjn-], Nils Ivan, ämbetsman (f.
1902 W4), blev jur. kand. 1926, assessor i
Skånska hovrätten 1935, hovrättsråd i Göta hovrätt
1939, var byråchef för lagärenden i Justitiedep.
1943—44, M. O. 1946—48 (st. f. 1944—46) och
är justitieråd sedan 1948. R. var sakkunnig för
revision av Strafflagen för krigsmakten 1941—46
och ordf, i ungdomsfängelsenämnden 1943—46.
Regnförsäkring, en form av
ovädersskadeför-säkring, urspr. uppkommen i England, i Sverige
upptagen 1932. Närmast avser r. att skydda
an-ordnare av friluftsfester, sport- o. a. tävlingar i
det fria för skada genom uteblivna inkomster i
fall av otjänlig väderlek. Premierna, som bygga
på meteorologiska uppgifter, variera med årstid,
ort etc. En särskild form av r., s. k.
semesterförsäkring, har även börj at vinna
utbredning.
Regnhöjd, dets. som nederbördshöjd, se
Nederbörd.
Régnier [renje’], Henri Franqois Joseph
de, fransk författare (1864—1936). Som poet
följde R. smidigt med utvecklingen från
parnas-sism till symbolism och tillbaka igen till en
form-sträng och kyligt förnäm klassicism. Sitt bästa
har han givit i de tre samlingarna ”Les jeux
rustiques et divins” (1897), ”Les médailles
d’argile” (1900) och ”La cité des eaux” (1902).
Människor och ting avteckna sig klart mot en
fond av drömfylld melankoli, som hämtar sin
näring ur det förflutna. Efter sekelskiftet
använde han huvudsaki. prosan som uttrycksmedel
för sitt förfinade stämningsliv, där melankolien
ofta brytes av en spelande ironi, t. ex. i den halvt
självbiografiska ynglingastudien ”Les vacances
d’un jeune homme sage” (1903; ”En snäll gosses
ferier”, 1919). R:s flesta romaner avhandla
moderna kärlekskonflikter i en artificiell
drivhusvärld med eller utan historiska accessoarer.
— Se monogr. av J. R. Honnert (1924) samt en
essä av Fr. Böök i ”Studier och ströftåg” (1911).
Régnier [renje’], M a t h u r i n, fransk
diktare (1573—1613). R. uppfostrades till präst men
föredrog att föra den frie litteratörens liv. Han
kastade sig med iver in i tidens religiösa och
litterära fejder och kan sägas ha grundlagt
satiren efter klassiskt mönster som självständig
diktart i Frankrike. Av hans sexton ”Satirer”
innehålla några litterär polemik, andra mustiga
sedeskildringar och drastiska karikatyrer. R. skrev
även sonetter, epigram och psalmer. — Monogr.
över R. av J. Vianey (1896).
Règnitz, vänsterbiflod till Main i Bayern,
uppstår genom sammanflödet av P e g n i t z (85 km
lång), som genomflyter Nürnberg, och R e
d-nitz (115 km), vilka förenas vid Fürth,
varifrån floden är 75 km lång. R., som följes av
Ludwigskanalen, mynnar i Main invid Bamberg.
Regnkarta el. nederbördskarta, meteor.,
en karta, på vilken uppdragits linjer, vilka
förena orter, som på en viss tid haft samma
nederbördsmängd.
Regnmätare, se Nederbördsmätare.
Regnskog, bot., skog av ständigt gröna, höga
träd, rik på lianer med kraftiga stammar och
såväl vedartade som örtartade epifyter. Skogar
av detta slag förekomma i regnrika trakter i
tropikerna (tropisk r.); ett slags alltid gröna r.
finnas även i subtropiska länder (subtropisk r.),
t. ex. lauracéskogarna på Kanarieöarna, och i
antarktiska trakter (tempererad r.), t. ex.
bokskogarna i s. Chile.
Regntid, den tid under året el. dygnet, då
nederbörd företrädesvis faller. Särskilt de
tropiska och subtropiska breddgraderna ha
utpräglade r. Omkring ekvatorn regnar det vid r. i allm. 9
tim. dagl., och det är endast under nätterna, som
himlen klarnar och regnet håller upp. Genom
detta bältes förflyttning mot n. under våren och
mot s. under hösten kommer r. att uppträda på
orter, som annars äro belägna inom de
subtropiska högtrycksbältena, vilka eljest äro utmärkta
av torrt väder. Inom kustområden med stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
