Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reno (flod) - Reno (stad) - Renodling - Renoir, 1. Auguste - Renoir, 2. Jean - Renommé - Renons - Renouvier, Charles - Renovation - Renovera - Renovering - Renpest - Rensjön, Stora, el. Storrensjön - Rensjön - Renskiljning - Renskötsel - Rensläktet - Renström, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Reno—Renström
880
Bologna ut på Poslätten och mynnar i
Adriatiska havet; segelbar i nedersta loppet. R. är
antikens Renus.
Reno [ri’nåu], största staden i Nevada, U.S.A.,
nära foten av Sierra Nevada c:a 1,375 m ö. h. ;
c:a 35,000 inv. Nevadas statsuniv.., gr. 1873;
bergsskola. Enl. lag av 1931 kan skilsmässa i
äktenskap beviljas efter 6 veckors uppehåll i
Nevada. Sedan dess har R. blivit ryktbart som
skilsmässornas stad.
Renodling, se Bakterier, sp. 259 f.
Renoir [rancoä’r]. 1) Pierre Auguste R.,
fransk målare (1841—1919). Han var
studiekamrat till C. Monet och Sisley och visade påverkan
av Courbet (”Mor
Anthonys cabaret”
med figurer i
kroppsstorlek, 1866; i
Nationalmuseum i
Stockholm). R. studerade
med förkärlek figurer
i friluft (”Lisa”, en
vitklädd dam i
solsken), även naket,
interiörer, folkvimmel på
bulevarden el. i
danslokaler, kanotroddare,
barn. Han deltog i
im-pressionisternas utställningar alltifrån
rörel
sens första manifestationer. En outtröttlig sökare,
blev R. bland rörelsens målsmän en av de
frodigaste och mest temperamentsfulla koloristerna och
därtill en representant för fransk karaktär med
anor från 1700-talet. Här må som exempel nämnas
”La baigneuse blonde” (med R:s unga hustru som
nakenmodell) från 1881. Storartad verkan har
”Les grandes baigneuses” (omkr. 1885). R:s
alstring blev frodig och högst omfattande,
förutom oljemålningar pasteller, etsningar,
litografier i färg. Han framträdde även som skulptör.
R. är rikt företrädd i Louvren m. fl. museer. —
Vid sidan av Cézanne har R. utövat det mest
djupgående inflytandet på den senare
konstutvecklingen. — Jfr monogr. av J. Meier-Græfe
(1929), J. Thiis (1940; sv. övers. 1944) och O.
Vinding (1942; sv. övers. 1951).
2) Jean R., den föreg:s son, filmregissör (f.
1894). Urspr. målare och keramiker, övergick R.
1924 till filmen och gjorde till en början
avantgardefilmer. Under senare hälften av 1930-talet
skapade han mästerverken ”Natthärbärget” (efter
Gorki), ”Den stora illusionen” och ”Människans
lägre jag”, samtliga med Jean Gabin i
huvudrollen. 1943—47 filmade R. i Hollywood ”Farligt
område”, ”De stulo mitt land”, ”Sydstataren”,
”Vrakspillror”, ”En kammarjungfrus memoarer”
och ”Kvinnan i sjön”. 1948 reste han till Indien,
där han bl. a. fullbordat ”Floden”.
Renommé, anseende, rykte; veta par r. (ej
franskt uttryck), ryktesvis. — Renommérad,
välkänd, ansedd.
Renons [-nå’ps], i kortspel: brist på kort i
en viss färg; läns, blottad på.
Renouvier [ronovje’], Charles Bernard,
fransk filosof (1815—1903), betecknade sin
ståndpunkt som ”neokriticism”. R. var starkt påverkad
av Kant men modifierade dennes kriticism under
inflytande av Humes fenomenalism. R. förkastar
oändlighetsbegreppet såsom motsägande. Gud
betraktar han därför såsom ändlig och medger
möjligheten av flera gudar. R. bibehåller Kants
kategoribegrepp men förändrar dennes
kategorilära, i det att han uppställer relationen som den
högsta kategorien. Allt är till endast genom sitt
förhållande till annat. Bland hans skrifter
märkas ”Essais de critique générale” (4 bd, 1854
—64) och ”Science de la morale” (2 bd, 1869).
— Litt.: F. v. Schéele, ”R:s teoretiska
grundtankar” (1899); V. Hansen, ”C. R. og
Frihedspro-blemet” (1928); monogr. av G. Séailles (1905)
och L. Prat (1937).
Renovatiön, eg. förnyelse. — Jur., den avskrift
av underrätternas småprotokoll och vissa delar av
domboken, som i Sverige skall insändas till
hovrätterna för att undergå granskning och där
erhålla säkert förvar.
Renovera, upphjälpa, uppsnygga, förnya;
färdigställa renovationsskrift.
Renovering, iståndsättande av konstverk.
Renpest (emphysèma infectiösum tara’ndi), en
farsotartad sjukdom bland renar, förorsakad av
ett med frasbrandbacillen besläktat smittämne. R.
angriper företrädesvis djur under 2 års ålder och
härjade i Lappmarken senast 1895—96.
Rensjön, S t o r a R. el. S t o r r e n s j ö n,
fjällsjö inom Åre och Kall socknar, Jämtland; 47
km2, 501 m ö. h., 56 m djup. Avrinner över
Anjan till Kallsjön. Reglerad. Den
nordvästligaste viken kallas Lilla Rensjön.
Rensjön, station på Riksgränsbanan (489 m
ö. h.) 32 km n. v. om Kiruna.
Renskiljning, se Lappar, sp. 392.
Renskötsel bedrives som huvud- el. binäring
av en mängd nomadiserande folkstammar i n.
Europa och Asien, näml, lapparna, de nordligaste
syrjänerna och vogulerna i n. ö. Ryssland,
samo-jeder på n. ö. Rysslands och Sibiriens tundror,
delvis även i skogstrakterna, de nordligaste
ost-jakerna, en del Jenisejostjaker, många sojoter i
Sajanska bergen, lamuterna och många andra
tungusstammar i ö. Sibirien och på Sachalin, en
del jukagirer samt längst i ö. tjuktjer och
kor-jaker. I nutiden har dessutom r. börjat drivas
av norrmän i s. v. Norges fjälltrakter, av en
mängd finnar i största delen av n. Finland och
bland eskimåerna i Alaska ävensom i n. Canada.
R. är i lämpliga arktiska och subarktiska trakter,
där den icke kan komma i konflikt med
jordbruket, av utomordentlig betydelse, och det
förnämsta hindret för dess nästan obegränsade
utveckling ligger där i omöjligheten att finna
tillräcklig avsättning för dess produkter, d. v. s.
kött och hudar (mjölkning av renarna har nu
nästan upphört bland lapparna; de hålla i stället
getter). Stora renhjordar (av f jällrenstyp, se Ren)
förekomma eg. blott hos folkstammar, som
nomadisera på fjäll och tundror.
Rensläktet, zool., se Ren.
Renström, Sven, affärsman, kommunalman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
