Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reten - Retention - Retentionsrätt (detentionsrätt) - Rethel, Alfred - Réthy, Marie Lilian Baels - Reti, Richard - Reticella - Retikulocyter - Retikulo-endoteliala systemet - Retikulär vävnad - Retinitis - Retiolites - Retirera - Retmedel - Retningsfysiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Retention—Retningsfysiologi
906
vid krackande destillation av trätj ära, vilken
användes för framställning av smörjoljor. R.
begagnas som ersättning för paraffin el. vax, t. ex.
i skosmörja.
Retention, lat. rete’ntio (av retinére, behålla,
kvarhålla), kvarhållande. — Med., kvarhållande,
t. ex. av urin (urinretention). Retentio alvi,
förstoppning. Retentio testis, kryptorchism.
Retentiönsrätt (detentionsrätt), jur.,
innebär rätt för en borgenär att till säkerhet för
sin fordran kvarhålla egendom, som tillhör
gäl-denären. Sådan rätt finnes endast i de fall
lagen särsk. anger, och stadgandena därom anses
böra tolkas restriktivt. Fordringen måste alltid
stå i något samband med den egendom, som
kvar-hålles. De viktigaste fallen av r. äro jordägares
och hyresvärds rätt gentemot arrendator och
hyresgäst att kvarhålla egendom, som finnes å
fastigheten till säkerhet för legoavgift m. m.,
hantverkares rätt att kvarhålla gods, varå han
nedlagt arbete utan att ha fått betalt, samt
låntagares och depositaries rätt att kvarhålla lånat
el. inlagt gods till säkerhet för nedlagda
kostnader. R. medför i regel icke rätt att försälja
godset. I gäldenärens konkurs har dock r.-havare
samma försäljningsrätt som panthavare. R. är i
regel förenad med samma förmånsrätt som
panträtt. Ang. hyresvärds och arrendators
förmånsrätt gälla särskilda regler. — Litt.: ö. Undén,
”Svensk sakrätt”, i (2:a uppl. 1946).
Réthel, Alfred, tysk målare (1816—59).
Han studerade i Düsseldorf och från 1837 i
Frankfurt a. M., målade historiska motiv, bl. a.
en serie fresker ur Karl den stores levnad (i
Aachens rådhus 1847—52). R. förde genom
dessa kraftfulla kompositioner sin tids tyska
monumentala historiemåleri till en höjdpunkt. Han
utförde även illustrationer till bibeln och till
Nibelungenlied och behandlade Hannibals tåg
över Alperna i akvarellkompositioner. Under
intryck av 1848 års oroligheter i Tyskland
utförde han serien ”Auch ein Todtentanz”,
gripande skräckbilder, hållna i gammal tysk
träsnitts-stil men med ett modernt känsloinnehåll och
starkt personligt temperament. — Jfr monogr. av
J. Ponten (1911 och 1922); H. Franck (1937).
Réthy [reti’], prinsessa av, Marie Lilian
Alfred Rethel: Dödens triumf. Träsnitt i ”Auch ein
Todtentanz”, 1848.
Baels (f. 1916), dotter till den flamländske
industrimännen och politikern Hendrik Baels. R.
förmäldes 1941 med Leopold III av Belgien och
erhöll i samband därmed titeln prinsessa av R.
Re’ti, Richard, tjeckisk schackmästare
(1889—1929), segrare i flera viktiga turneringar.
R. har i hög grad befrämjat spelets utveckling,
bl. a. genom skrifterna ”Die neuen Ideen im
Schachspiel” (1922) och ”Das Werk R. R:s im
Schach” (2 bd, 1930—31; postumt utg.).
Retice’lla, en redan under tidig italiensk
renässans brukad spetssöm, eg. en art utdragssöm
(it. punto tirato) el. utskuren söm (punto
tag-liato), som anses som en av spetsteknikens äldsta
former. R. syddes vanl. i vitt på linne i utskurna
hål i tyget, där vissa trådar bildade ett rutverk.
Retikulocyter, med., unga former av röda
blodkroppar, i vilka man efter färgning enl. vissa
metoder kan se mer el. mindre nätformigt
ordnade korn- och trådliknande bildningar. R.
förekomma normalt i ringa antal, i större antal vid
livligare nybildning av röda blodkroppar i röda
benmärgen, ss. efter blödningar och under
behandling av anemier (r e t i k u 1 o c y t o s).
Retfkulo-endoteliäla systemet, ett av Aschoff
1913 skapat begrepp, varvid han på olika
grunder ansett sig till ett system kunna sammanföra
vissa bestämda cellformer, som, fastän
lokaliserade till anatomiskt skilda organ, ha en del —
framför allt fagocytära — egenskaper
gemensamma ; så ha de t. ex. likartad inverkan på
vissa färgämnen, på kolloidala element och på
blodbeståndsdelar. Till r. höra mjältens
endotel-celler, vissa celler i leverkapillärerna,
lymfkörtlarna samt benmärgens retikulära element m. m.
Retikulär vävnad. I lymfatisk vävnad, i
mjälte, benmärg samt vissa delar av
tarmkanalens och luftvägarnas slemhinnor utgör r. den
stödjevävnad, i vilken de för platsen speciella
cellerna ligga inlagrade.
Retinitis (av mlat. rétina, näthinna), of talm.,
inflammation i näthinnan, se ögonsjukdomar.
Retiolites, paleont., se Graptoliter.
Retirera, återtåga, draga sig tillbaka. — R
e-t i r é, tillbakadragen.
Retmedel, fysiol., se Retningsfysiologi.
Retningsfysiologi. Fysiol. I vidsträckt
bemärkelse förstås med retning utlösandet av
en tillståndsförändring hos en organism, ett
organsystem, ett organ el. en organbeståndsdel. Den
utlösande impulsen benämnes retmedel och
utgöres av en el. annan form av energi
(mekanisk, termisk, ljus, ljudvågor, kemisk, osmotisk,
elektrisk o. s. v.). Till medvetandet komma
endast dels sådana retningar, som genom
sinnesorganen förmedlas från yttervärlden, dels enstaka
retningar från de inre organen. Det stora flertalet
retningar komma icke till medvetandet utan
begränsa sin verkan dels till angreppsorten, dels
genom retningsledning, resp, retning
s-överföring till avlägsnare vävnader och
organ. Effekten av en retning bestämmes av
retmedlets beskaffenhet, av det omedelbart
angripna organets retbarhet och av möjligheten
för retningens vidarebefordran till andra organ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
