Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Reval
928
som dock utbyggdes i sin slutgiltiga form
huvudsaki. under 1300- och 1400-talen. I s. v. reser
sig det runda huvudtornet Långe Herman (Pikk
Herman), i n. ö. rundtornet Landskrone, av
svenskarna även kallat Tre kronor. Ifrån det
46 m höga huvudtornet har man en utmärkt
utsikt över Domberget, gamla staden och dess
omgivningar. På platsen för den fyrkantiga och
med inre gård försedda
ordenskonventsbyggna-den reser sig det 1920—23 uppförda
Riksdagshuset. På Domberget ligga också Domkyrkan,
det forna Riddarhuset, estländska provinsmuseet,
den 1894—1900 i bysantinsk stil uppförda
grekisk-katolska katedralen samt flera forna
adels-palats. Den åt Jungfru Maria helgade
Domkyrkan, den biskopliga evangelisk-lutherska
katedralen under landets självständighetstid, är
Estlands äldsta kyrka, förmodligen byggd strax
efter danskarnas landstigning i Estland 1219.
Domkyrkan är särskilt rik på minnen från
svensktiden. Här vila bl. a. Margareta, Gustav Vasas
syster, Pontus De la Gardie och hans maka samt
Karl Henriksson Horn. Från den svenska tiden
härstamma också predikstolen och altaret. Den
gamla el. s. k. nedre staden med sina smala och
krokiga gator, många små, öppna platser och
tätt gyttrade, höga gavelhus upptager området
närmast ö. och n. ö. om Domberget. Äldst bland
de bevarade fästningarna i gamla staden är den
om Visby erinrande, höga ringmuren, som under
den danska tiden från 1310 förlänades sitt
slutgiltiga omfång men sedan upprepade gånger är
förstärkt och anpassad efter olika tiders krav.
De tre stora bastionerna, Ingermanlandsbastionen
(Harjuväravamägi) i s. mellan Frihetsplatsen och
Karlgatan (Kaarli tänav), Sverigebastionen
(Rootsi kants) i s. v. och Skånebastionen (Suur
Rannaväravamägi) i n. vid St. Strandporten, ha
uppförts under den svenska tiden. Även de
smärta torn, som dominera R:s silhuett, ha till
stor del fått sina spetsar under den svenska
tiden. Den äldsta av dessa barockspiror (från 1627
—28), som krönte det slanka, minaretliknande
rådhustornet, förstördes i samband med det stora
ryska bombardemanget av R. i mars 1944.
Hel-geandskyrkan (Pühavaimu kirik) el.
Rådskapellet, som den en gång kallades, omnämnes f. ggn
1316. S:t Olaikyrkan (Oleviste kirik) nära St.
Strandporten uppfördes trol. under första hälften
av 1200-talet utanför staden som kyrka åt
skandinaverna och de under medeltiden i närheten av
R. och på kusten och öarna bosatta svenskarna.
Den svensk-finska Mikaelskyrkan från
1500-talets första hälft samt de medeltida, ehuru
ombyggda husen vid Harriengatan (Harju tänav)
i gamla stadens s. del förstördes 1944 helt. Även
den under första hälften av 1200-talet uppförda
S:t Nikolauskyrkan (Niguliste kirik) samt den
ålderdomliga delen av gamla staden i dess
omgivning utsattes för svåra härjningar. De
viktigaste profanbyggnaderna i gamla staden erhöllo
icke några nämnvärda skador, men några mindre,
för den historiska stadsbilden icke betydelselösa
byggnader, ss. det 1^54 byggda Våghuset (Vana
vaekoda) vid Rådhusplatsen, ett sällsynt vackert
exempel på medeltida målerisk småarkitektur,
förstördes. Större delen av den gamla stadens
tegeltak, som gåvo stadsbilden en pittoresk
medeltida prägel, gingo också till spillo genom
bombexplosionerna. Av kvarstående medeltida
byggnader må nämnas förutv. St. Gillets hus
el. Börshallen, vilket byggdes 1407—10, och
Svarthuvudenas brödraskaps hus, fordom
tillhörigt ett köpmansgille (med S:t Mauritius som
skyddspatron), ett gavelhus i nordtysk
renässans från 1400- och 1500-talen.
De yttre stadsdelarna, som omge Domberget
och gamla staden, bestå dels av äldre förstäder,
ss. Fiskarmaj an (Kalamaja), Kassisaba längs
Paldiski-vägen och Kristinedal i s. ö., dels av
mellan dem belägna nyare kvarter. Efter det
estniska frihetskriget 1918-—20 blev den förutv.
guvernementstaden Estlands huvudstad. 1922
uppgick R:s inv.-antal till 122,419, 1934 till
^37,792 och 1938 till 145,191 inv., tills, m.
badorten Pirita och satellitstaden Nömme t. 0. m.
till nära 166,000 inv. Under åren 1920—40,
särsk. på 1930-talet, har med det växande
välståndet ett stort framsteg gjort sig märkbart i
byggnadssättet. Särsk. intensifierades byggandet
av höghus i bältet s. och s. ö. om den gröna
gördeln samt vid och i kvarteren mellan
Narva-och Tartu-(Dorpat-)vägen. Ett stort antal
ad-ministrationsbyggnader uppfördes, däribland
stats-presidentens kansli i Kadriorg (Katharinental),
flera folk- och hushållsskolor, gymnasier,
Franska lyceet vid Antonisberg (Tönismägi), det nya
stadssjukhuset, flera kontors- och bankhus samt
hotellen och konstnär shuset kring Frihetsplatsen.
R. har en mångsidig industri: textil- (särsk.
bomulls-), cellulosa- och pappers-, maskin-, trävaru-,
läder-, elektroteknisk, kemisk och
livsmedelsindustri, kvarnar, sprit-, likör- och
fiskkonservfabriker, stora varv samt goda järnvägsförbindelser
med bl. a. Paldiski, Hapsal, Pernau, Riga, Pskov,
Narva och därifrån vidare till Ryssland. R:s
hamn är praktiskt taget hela året om trafikabel.
Den har flera gånger betydligt utvidgats och
består eg. av fyra hamnar: den gamla hamnen ö.
om St. Strandporten (djup 6—10,5 m, kaj längd
2,« km), nya hamnen (djup 5—11 m, kaj längd
1,8 km, samt två varvhamnar i n. v. (djup 5—10
m). Bombanfallen mot hamnområdet under 2:a
världskriget och hamnsprängningen i sept. 1944
resulterade ej i total förstörelse, utan redan efter
krigets slut kunde hamnen användas i viss
utsträckning. R. är sedan 1945 en betydande
handels- och omlastningsplats i den sovjetryska
inflytelsesfären vid Östersjön men f. ö. avstängt
från utrikeshandel med den övriga världen,
ör-logsbas och varv; viktig flygplats och
radarstation. Under 1944 utstod R. flera anfall av ryskt
bombflyg, däribland % 1944, vilket anfall var
det mest förödande av alla. Den s. v. delen
av den nya staden blev totalt raserad. Omkr.
V3 av hela bostadsbeståndet beräknas ha
spolierats. Under efterkrigsåren har genom upprepade
deportationer av befolkningen och en stark
infiltration av ryssar 0. a. folkelement österifrån
R:s etniska struktur blivit mycket brokig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
