Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rivieran - Rivière, Jacques - Rivning av färger - Rivoli - Rivskål - Riza schah Pehlevi (Riza kan) - Rizzio el. Riccio, David - Rizzo, Antonio - Rjazan - Rjeka - Rjukan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Rivière—Rjukan
120
ning trängt in. — R. är berömd för sitt milda
vinterklimat. De mot s. vettande bergväggarna
skydda mot den kalla nordanvinden och uppfånga
solstrålningen som en spaljé. Medeltemp. för den
kallaste mån. (jan.) i Nizza är 6^5, för vinter-
mån. jan.—mars i Nizza 7°4, i Monaco 9^9, i
Menton 7°7 och i Genua 9°2. Medeltemp. i juli
stiger till 240. Vegetationen har subtropisk prä-
gel. Ej mindre än ett 30-tal palmarter odlas i det
fria. Akasia, pinje, cypress, ceder, fikon-, mull-
bärs-, lager-, drakblods-, pistacie- och johannes-
brödträd förekomma allmänt. — De mest be-
römda orterna på Riviera di Levante äro Spezia,
Sestri Levante, Rapallo, Nervi och Genua, på
Riviera di Ponente Savona, Alassio, San Remo,
Bordighera och Ventimiglia, på Cöte d’Azur
Menton, Monaco, Nizza, Antibes och Cannes,
längre västerut Saint-Raphaèl, Saint-Tropez,
Toulon och Marseille. De förenas genom den
stora järnvägslinjen Marseille—Genua—Rom.
Rivière [rivjä’r], Jacques, fransk för-
fattare och publicist (1886—1925). R. tog först
avgörande intryck av bl. a. André Gide och
Marcel Proust. Han var från starten 1909 med
om att utforma tidskr. La nouvelle revue fran-
caise, som under hans redaktörskap 1919—25
blev ett centrum för det intellektuella livet i
Frankrike efter 1 :a världskriget. Med ”Études”
(1911), där han analyserade en rad nyare franska
förf., och ”Rimbaud” (postumt utg. 1930) fram-
stod R. snart som en av tidens mest betydande
kritiker, filosofiskt och psykologiskt inriktad.
Sina erfarenheter som krigsfånge i Tyskland
under i:a världskriget återgav han i ”L’allemand”
(1918). Mindre betydande voro hans försök som
berättare: romanerna ”Aimée” (1922) och ”Flo-
rence” (ofullbordad, postumt publ. 1935). R. hörde
till de franska intellektuella, som under och efter
1 :a världskriget upptogos av religiösa spörsmål;
bestämd bl. a. av Claudel, konverterade Gide-lär-
j ungen R. mot slutet av sitt liv. Postumt utkommo
bl. a. ”Correspondance avec Alain-Fournier” (4
bd, 1926—28), ”Correspondance avec Claudel”
(1926), ”De la foi” (s. å.), ”Pour et contre une
société des nations” (1930) och ”Moralisme et
littérature” (1932; tills, m. R. Fernandez). —
Litt.: S. Stolpe, ”Den kristna falangen” (1934).
Rivning av färger sker i särskilda färg-
kvarnar, vanl. valskvarnar, vilkas valsar samtidigt
beskriva en kringgående och en fram- och åter-
gående rörelse. Färger, som framställas i dylika
kvarnar, äro bl. a. oljeriven färg, lackfärg o. a.
pigmenterade produkter.
Rivoli [ri’våli], by i it. prov. Verona. Här
vann Bonaparte 14—15 jan. 1797 en avgörande
seger över österrikarna.
Rivskål, kem., mortel för laboratorieändamål
för krossning och rivning av kemikalier o. a.
substanser i mindre mängder. Till r., som kan vara
av porslin, agat, glas el. metall, hör en pistill
(mortelstöt) av samma material.
Riza’ schah Pehlevi’, schah av Persien (1877
—1944), urspr. Riza kan. Han ingick i armén
1900 och steg snart i graderna. Han grep efter
en militärkupp 1921 makten och lät 1925 utropa
sig till även den nomi-
nelle härskaren i Per-
sien, där han med stor
energi upptog en om-
fattande reformverk-
samhet. Om hans poli-
tik och regeringsinsat-
ser se Persien, sp. 95.
I samband med den
rysk-engelska ockupa-
tionen av Persien un-
der 2:a världskriget
nödgades P. i sept.
1941 abdikera till för-
mån för sin son Mu-
hammed Riza Pehlevi, varefter han lämnade landet;
han avled i Johannesburg, Sydafrika, 26A 1944.
Rizzio [ri’tsiå] el. Riccio [ri’t/å], David,
italiensk handsekreterare hos Maria Stuart och
hennes gunstling (1538—66). Han kom till Skott-
land 1561, anställdes vid hovet som drottningens
kammartjänare, blev 1564 hennes handsekr. och
var inom kort hennes främste rådgivare. R. ar-
betade energiskt för katoliseringstendensernas
överhandtagande i drottningens politik men föll
1566 offer för en sammansvärjning. Se vidare
Maria, sp. 551.
Rizzo [ri’tså], Antonio, veronesisk skulp-
tör (omkr. 1430—omkr. 1500). Han arbetade 1465
-—67 på Certosa di Pavia och från. 1467 i Ve-
nedig. Dogen Niccolo Trons gravmonument i
Frarikyrkan och den 1483 uppförda, närmast
Markuskyrkan belägna portalen till Dogepalatset
äro hans främsta skapelser. Hans skulpturer,
t. ex. Adam och Eva (Dogepalatset), utmärkas
av lyrisk känslighet och mjuk formbehandling.
Rjazan [rjiza’nj], stad i Rjazanområdet,
RSFSR, flodhamn vid Oka och knutpunkt vid
järnvägen Moskva—Kujbysjev och Moskva—
Rostov, 180 km s. ö. om Moskva; 95,358 inv.
(i939)- Beläget i ett bördigt jordbruksdistrikt,
har R. mångsidig industri. — R. var fordom
huvudstad i furstendömet R.
Rjeka, stad i Jugoslavien, se Fiume.
Rjukan (”den rykande”), industrisamhälle i
Telemark fylke i s. Norge, vid Måneälven; 6,376
inv. (1950). 5 km ovanför samhället störtar sig
Måne lodrätt 104 m ned i en trång klyfta och
bildar den bekanta Rjukanfoss. Strax ne-
danför Rjukanfoss ligger Vemork kraft-
verk, det största i Norge (anlagt 1910, utbyggd
fallhöjd 300 m, installerad turbineffekt 194,000
hk); fördelningsbassängen är insprängd i berget.
Från Vemork går älven i en tunnel till en annan
fördelningsbassäng, också den insprängd i berget
vid den gamla gården Såheim, där S å h e i m
kraftverk (anlagt 1914, utbyggd fallhöjd 273
m, installerad turbineffekt 168,000 hk) och sam-
hället R. ligga. Omkr. 9 km ovanför Rjukanfoss
ligger Fröystulfoss kraftverk (an-
lagt 1927, utbyggd fallhöjd 51 m, installerad tur-
bineffekt 33,300 hk), till vilket älven kommer
genom rör från det reglerade Mösvatn och från
vilket den fortsätter genom rör och tunnel till
Vemork. Alla tre kraftverken ägas av Norsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
