Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudolf II (tysk kejsare) - Rudolf (kronprins av Österrike-Ungern) - Rudolfsjön (Basso-narok) - Rudolstadt - Rudor - Rudra - Rudskoga - Rudsläktet - Rue - Rueda, Lope de - Ruff (sjöväsen) - Ruff (sportväsen) - Ruffo, Titta - Rufiji - Rugby (stad) - Rugby el. Rugby football
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303 Rudolfsjön—Rugby 304
(1552—1612), son till kejsar Maximilian II. R.
erhöll i Spanien en strängt katolsk uppfostran.
1572 blev han konung av Ungern, 1575 av
Böhmen samt 1576 tysk-romersk kejsare. R:s bi-
gotta religiositet i förening med starka patologiska
drag verkade hämmande på hans regentverksam-
het. Sedan han 1598 drabbats av en sinnessjuk-
dom, isolerade han sig alltmera från sin omgiv-
ning. 1604 utbröt ett våldsamt uppror i Ungern,
som bilades 1606 med stora eftergifter från R:s
sida och under medverkan av hans broder Mattias.
Oron i de kejserliga arvländerna fortsatte dock,
och 1609 kunde de bömiska protestanterna av-
tvinga R. det berömda majestätsbrevet. 1611
måste R. lämna den bömiska kronan till Mattias.
R. hade djupa intressen för vetenskap och konst
samt var mecenat åt Kepler och Tyge Brahe.
Österrike-Ungern. Rudolf Frans Karl Josef,
kronprins (1858—89), ende son till kejsar Frans
Josef. Han åtnjöt en omsorgsfull uppfostran, var
politiskt begåvad med frisinnad läggning, kun-
skapsrik ornitolog och skicklig jägare. Han var
sedan 1881 g. m. Stephanie av Belgien och hade
med henne en dotter. Inom armén avancerade
han till generalinspektör för armén. Han hyste
liberala sympatier och tog parti för ungrarna,
varför han av fadern hindrades från varje aktivt
deltagande i politiken och regeringen. Hans äk-
tenskap var olyckligt, och hans död, officiellt ge-
nom självmord, tillsammans med den unga fri-
herrinnan Mary Vetsera på jaktslottet Mayerling
har givit upphov till en vildvuxen ryktesflora;
varken bakgrunden el. de närmare omständigheter-
na för händelsen äro ännu övertygande klarlagda.
— Litt.: W. Richter, ”Kronprinz R.” (1941);
C. Lonyay, ”Rudolph. The tragedy of Mayerling”
(1949).
Rudolfsjön (B a s s o-n a r o k, ”den svarta
sjön”), avloppslös sjö i det stora östafrikanska
gravsystemet, huvudsaki. belägen i Kenya, endast
med nordligaste delen tillhörande Etiopien; 407
m ö. h., 10,250 km2, 340 km lång, 73 m djup.
Vattnet är svagt salthaltigt.
Rudolstadt [rö’dål/tat], stad i Thüringen,
Tyskland, vackert belägen vid Saales v. sida 35
km s. ö. om Erfurt; 22,100 inv. R. var 1573—
1918 residens för hertigarna, sedermera furstarna
av Schwarzburg-Rudolstadt. Den gamla stadsde-
len domineras av slottet Heidecksburg. (uppf. på
1700-talet).
Rudor, zool., se Ruda och Rudsläktet.
Rudra, Sivas vediske föregångare, företer en
demonisk och skräckinjagande karaktär, som
framför allt ger sig till känna i de fruktansvärda
hemsökelser han i form av sjukdom och död låter
övergå människor och djur. Från äldsta tid upp-
träder R. åtföljd av en skara närbesläktade vä-
sen, rudraerna, som i Rigveda identifieras med
maruterna. Medan R. i Rigveda tänkes som en
av de himmelska, är han i den yngre vediska
litteraturen försatt till en rent jordisk miljö och
framträder här som en den vilda naturens, en
skogarnas och bergens gud. Redan i dessa texter
framstår R. som fullt identisk med Siva, vars
namn och typiska kännemärken han bär.
Rudskoga, sn i Värmlands län, Visnums hd,
vid Närkesgränsen, på nordsidan av sjön Ska-
gern; 79,38 km2, 1,069 inv. (1953). Slättbygder,
omgivna och uppdelade av skogsåsar. 1,874 har
åker. Kyrka från 1777. Ingår i R. och Nysunds
pastorat i Karlstads stift, Visnums kontr. Till-
hör storkommunen Visnum.
Rudsläktet, Cara’ssius, tillhör fam. karpfiskar
och skiljer sig från karparna genom frånvaron
av skäggtömmar och förekomsten av en baktill
sågtandad benstråle i rygg- och analfenan. Se
vidare Ruda.
Rue [ry], fr., gata.
Rueda [ræäAa), Lope de, spansk drama-
tiker (f. i början av 1500-talet, d. omkr. 1565).
Han var från 1544 ledare för ett kringresande
teatersällskap och skrev för detta, ofta efter ita-
lienska motiv, ett stort antal goda skådespel. R.
var en av de närmaste föregångarna till "come-
dians” uppblomstring under spanska litteraturens
guldålder.
Ruff, sjöv., mindre däckshus på fartyg el.
mindre överbyggnad på motor- och segelbåtar.
Ruff (eng. rough), sportv., rått spel el. upp-
trädande. — R u f f a, spela rått.
Ruffo [ro’få], Titta, italiensk operabaryton
(1877—1953), debuterade 1898 vid Teatro Co-
stanzi i Rom och firade triumfer i Nord- och
Sydamerika, i Italien, Wien, Paris och Peters-
burg.
Rufiji [rofiQ^i], Tanganjikaterritoriets huvud-
flod, Östafrika; flodområde omkr. 178,000 km2.
Längd c:a 800 km.
Rugby [ra’gbi], stad i eng. grevsk. Warwick,
vid Avon; c:a 50,000 inv. Berömd skolstad ge-
nom den 1567 av L. Sheriff grundade latinsko-
lan, som 1828-—41 stod under Th. Arnolds ledning.
Rugby el. Rugby football [ra’gbi fo’t-
bal], (eng.), bollspel, som skiljer sig från as-
sociation football bl. a. därigenom, att bollen
även får tagas, bäras och spelas med händerna
samt att tackling (här anfall med axeln mot lå-
ret samt försök att med armarna låsa benen) är
tillåten mot den, som bär bollen. R. har sitt namn
efter den engelska internatskolan Rugby, där
1846 bestämmelser, som bl. a. medgåvo bärning
av bollen, slutgiltigt antogos. 1871 bildades, efter
brytning med association 1863, den engelska
Rugby Football Union, vilken ännu betraktas
som högsta instansen i regelfrågor. 1893 bildade
emellertid ett flertal klubbar i n. England ett
särskilt r.-förbund, Northern Rugby Union, som
1906 inom sitt förbund ändrade antalet spelare
från 15 till 13 och 1922 övergick till professio-
nalismen under namn av Rugby Football League.
I hela brittiska imperiet spelas f. n. r. jämsides
med association football. Dessutom har den eng-
elska r. fått stor spridning i Frankrike samt är
infört i några andra länder (bl. a. i Sverige sedan
1930). Den i U.S.A. brukliga r. (amerikansk
fotboll el. college-fotboll) företer flera olikheter
i fråga om både deltagarantal (11 deltagare) och
spelregler. — R. (amatör-r.) spelas av två 15-
mannalag (1 back [f ull-back], 2 1/2-backar
[half-backs el. halves], 4 3/4-backar [three-quar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
