Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorunda - Sorö - Sorö akademi - Sorö amt - SOS - Sosnowiec - Sostenuto - Sot (medicin) - Sot (kemi) - Sot el. brand (botanik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Sorö—Sot
720
Sorö klosterkyrka.
(d. 1679), utfört av N. Millich. Dyrbara
senmedeltida textilier äro bevarade, likaså intressanta
gravstenar från 1500-talet. Ingår i S. och Torö
pastorat, Strängnäs stift, Södertälje kontr.
Sorö, stad på v. Själland, Danmark, vid
järnvägen Köpenhamn—Korsör, administrativt
centrum för Sorö amt; 5,500 inv. (inkl,
förstäder c:a 7,000). Kring S. utbreder sig en
skogrik trakt med flera sjöar (bl. a. Sorö sö och
Tuel sö). Amtssjukhus, sinnessjukhus,
hushålls-seminarium (Ankershus) och hushållsskola,
konstmuseum och historiskt museum. — IS. grundade
Asser Rig av den berömda släkten Hvide på
1100-talet ett benediktinkloster, vilket omkr. 1161
under Absalons tid ombildades till ett
cisterciens-kloster, som snart fick stort anseende genom sina
från utlandet inkallade lärare. Klostret stod kvar
till 1734, då det revs med undantag för kyrkan,
klosteromgången och klosterporten (restaurerade
1883—94). Den treskeppiga klosterkyrkan har
romansk stil. I kyrkan ligga flera medl. av släkten
Hvide begravda, bl. a. Absalon och Esbern Snare,
vidare de danska kungarna Kristofer II,
Valdemar Atterdag och Olof II samt Ludvig Holberg.
Efter klostrets nedläggande grundade Fredrik II
på klostergodset en lärdomsanstalt, vilken 1623
utvidgades med en riddarakademi (se Sorö
akademi).
Sorö akademi har sitt ursprung i den
trivialskola, som Fredrik II 1586 upprättade i Sorö
kloster. Den var avsedd för 30 adliga och 30
borgerliga pojkar och utvidgades 1623 av Kristian
IV med en riddarakademi. Båda bestodo endast
till 1665, men S. fick stort anseende och utdelade
lärda grader. Skolan återupprättades 1737, och
1747 uppstod en ny akademi med klostergodset
och de av Ludvig Holberg testamenterade godsen
Tersböl och Brorup som ekonomisk grundval.
Den fick egna byggnader, uppförda efter
ritningar av H. Rosenkrantz. Dess verksamhet
upphörde ånyo 1793, och 1813 brann huvudbyggnaden
med Holbergs boksamling och arkiv. Av den äldre
anläggningen kvarstodo endast de två
lektors-flyglarna. — 1822 upprättades S. i ny form som
Sorö akademis lærde skole og opdragelseanstalt.
Dess huvudbyggnad uppfördes av P. Mailing med
Frederiksbergs slott som förebild. 1849 upphörde
akad., och sedan 1903 är dess fortsättning, Sorö
akademis skole, en allmän internatskola
med gymnasium och med plats för 150 elever,
som bo inom skolan, och ett ännu större antal
från staden och dess omgivningar.
Sorö amt, Danmark, omfattar s. v. delen av
Själland. Städer: Slagelse, Korsör, Ringsted,
Skelskör och Sorö (residensstad).
SOS. 1) Populär beteckning för det i den
radiotelegrafiska nödsignalen ingående morsetecknet
...––––..., uppkommen genom den oriktiga
föreställningen, att detta skulle vara sammansatt
av tecknen för S (...) och O (––––––). SOS
har sedermera i sin tur omtolkats till förk. för
eng. save our souls, ”rädda våra själar”. — 2)
På matsedlar: förk. för ”smör, ost och sill”.
Sosnowiec [såsnå’vjäts], stad i s. v. Polen,
vojevodskapet Slask, 6 km n. ö. om Katowice;
c:a 130,000 inv. (1939). Centrum i ett betydande
stenkolsfält inom Oberschlesiens koldistrikt;
koksverk, järn- och stålverk, metall- och
textilindustri.
Sostenuto [såsteno’tå], it., mus. (förk.
sos t.), uthållet.
Sot (jfr ty. Sucht), med., förr benämning på
sjukdom; ingår i sammansättningar, t. ex.
lungsot, gulsot, sotdöd och sotsäng.
Sot, kem., kol i finfördelat tillstånd, som
bildas vid ofullständig förbränning av kolhaltiga
ämnen.
Sot el. brand, bot., växtsjukdomar,
förorsakade av sotsvampar (ustilaginéer, se d. o.) och
kännetecknade av svarta el. bruna spormassor,
som bildas i bestämda organ av värdväxten, t. ex.
fruktämnen, ståndarknappar el. blad. Många
arter angripa sädesslagen, bl. a. följ. Stink sot
(Tilletia tritici) förvandlar vetekornen till en
likt sillake luktande, svartbrun spormassa, som
sprides vid skörd och tröskning, varvid friska
korn inpudras med sporer, vilka infektera
plantorna vid kornets groning. Angreppet kommer dock
ej till synes förrän efter axgången. H å r d s o t
el. hårdbrand (Ustilago hordei) angriper på
samma sätt korn. F1 y g s o t hos vete (U. tritici)
och korn (U. nuda) förvandlar hela småaxen till
en lös spormassa, som sprides redan vid
blomningstiden. Sporerna gro på värdväxtens
pistiller, mycelet genomtränger fruktämnet och
sedermera den ur kornet uppväxande plantan, men spor-
Fr. v. flygsot på vete; täckt sot och flygsot på havre;
flygsot på korn; hårdsot på korn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
