Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrakusa (Siracusa) - Syrat bröd - Syr-darja, Sir-darja, Saihun - Syre, syrgas - Syren - Syrfälla, syra - Syrgas - Syrgasapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Syrat bröd—Syrgasapparater
644
tärdespoti. I det första puniska kriget hade S:s
härskare Hieron II (269—215) understött
romarna och erhöll därför vid dess slut ställningen som
bundsförvant. I andra puniska kriget slöt sig S.
till kartagerna, intogs av Marcellus 212 och
utplundrades. S. förenades med provinsen Sicilien,
vars huvudstad det blev. Emellertid var det slut
med S :s blomstring. 878 e. Kr. erövrades S. efter
en svår belägring av araberna. — Litt.: K.
Fab-ricius, ”Das antike Syrakus” (1932).
Syrat bröd, dets. som jäst bröd.
Syr-darja [ry. utt. -darja’], Sir-darja,
S a i h u n, antikens Jaxartes, flod i
Västturke-stan, upprinner under namnet Naryn i Tien-shan,
s. om Issyk-köl, flyter med avtagande
vattenmängd genom Kyzul-Kum-öknen till Aralsjöns
n. del. Längd 2,137 km, tills, m. Naryn 2,860
km; flodområde 219,000 km2. Nedanför
Kaza-linsk börjar det hastigt tillväxande deltat.
Vattenmängden är väsentligt mindre än i
Amu-darja, och modern flodtrafik är utesluten. I
nedre loppet är S. isbelagd 4 mån. årl. Bifloden
Tjirtjik bevattnar över 1,500 km2 enbart i
Tasj-kent-oasen. Nära Tasjkent har uppförts ett stort
vattenkraftverk (Tjirtjikstroj) samt en fabrik,
som framställer kvävegödsel.
Syre, syrgas, oxyge’nium, kemiskt tecken
O, grundämne, tillhörande periodiska systemets
6:e grupp, atomvikt 16,000, atom-nr 8, smp.—218°,
kokp. —183°. 1 liter s. väger vid o° och 760 mm
tryck 1,4290 g. Vid rumstemp. lösa 100 volymdelar
vatten 3 volymdelar s. S. är det grundämne, som
förekommer i största mängd på jordytan. Det
finnes i luften och vattnet och utgör c:a hälften
av våra vanligaste bergarter. Innan s. upptäcktes,
ansågs luften vara en enhetlig substans. Att
luften emellertid var en blandning av minst 2 olika
gaser, visade Scheele 1777. Vid de försök, som
förde till denna upptäckt, hade Scheele framställt
s. genom stark upphettning av salpeter.
Oberoende av Scheele framställde Priestley 1774 s.
genom upphettning av kvicksilveroxid. S. uppträder
i fritt tillstånd i 2 allotropa modifikationer,
vanligt s. och ozon. Vanligt s., O2, framställes
tekniskt genom fraktionerad destillation av flytande
luft el. genom elektrolys av vatten och
förekommer i handeln sammanpressad till 150 atm. på
stålcylindrar. På laboratorier framställes s.
genom elektrolys av vatten el. genom upphettning
av s.-rika föreningar. Vanligt s. är en
smak-och luktlös gas. S. är i sina föreningar 2-värt;
mest utmärkande är dess förmåga att under
utveckling av värme och ljus förena sig med de
flesta grundämnen under bildning av oxider.
Denna reaktion kallas förbränning. För
kvantitativ bestämning av s. i en gasblandning användes
alkalisk pyrogallol-lösning, som absorberar s. —
S. användes för att åstadkomma höga temp., då
vanl. i blandning med vätgas el. acetylen, och
vidare i syrgasapparater samt vid återupplivning.
S. el. s.-rik luft användes numera i ett flertal
processer i st. f. vanlig luft, ss. vid
gasgeneratorer och vid masugnsprocessen. Flytande s.
användes för beredning av sprängämnen (oxylikvit).
Tills, m. sprit el. bensin användes flytande s.
Vanlig syren.
som drivmedel
i robotbomber
och
reaktions-plan.
Syren,
Sy-ri’nga, släkte av
fam. olivväxter,
kännetecknat av
kapsel frukt och
tvåkönade,
fyr-taliga blommor
i sammansatt
klase. Den
vanliga s., 5".
vul-garis, är en
högvuxen buske
med hjärtlika
blad och ljust
violetta el.
vita, välluktande
blommor. Den härstammar sannolikt från s. ö.
Europa och är sedan gammalt, i fléra varieteter,
odlad som prydnadsväxt. Samma användning
ha ungersk s., S. josikaea, som har brett
lan-settlika, rynkiga blad och mörkt violetta
blommor, persisk s., S. persica, som är lågvuxen,
med små, äggrunt lansettlika blad, och
hybridsyren, kinesisk s., 5. chinensis, en bastard
mellan den sistnämnda och vanlig s.
Syrfälla, syra, fälla träd, som obarkade och
okvistade få ligga i riset, där de småningom
torka. Detta awerkningssätt användes, då t. ex.
björkvirke skall torkas utan sprickning.
Syrgas, kem., se Syre.
Syrgasapparater, apparater för tillförsel av
syrgas till andningsluften. S. användes dels för
hävande av inre syrebrist vid vissa
sjukdomstillstånd o. s. v. (olika hjärt- och lungsjukdomar
med andningssvårigheter, koloxidförgiftning,
sömnmedelsförgiftning, partiell
andningsförlam-ning, vid vissa narkoser etc.), dels till undvikande
av yttre syrebrist (vid flygning utan tryckkabin
på höjder över 3,500 m) och slutl. till skydd mot
inandning av förgiftad el. retande luft, t. ex.
som rökskydd.
Enklast tillföres syrgas från en med
reduce-ringsventil försedd tryckbehållare genom en till
ett ansiktsskydd el. till näsborrarna förande
ledning el. till en kåpa el. dräkt, som omsluter
huvudet el. hela kroppen. Skall man ha fri
rörelseförmåga, måste en bärbar s. användas. Denna
typ av s. innehåller en stålcylinder, rymmande
c:a 1 1 till 150 atm. komprimerad syrgas, vilken
kvantitet räcker för 1—1 V2 timmes medelhårt
arbete, förutsatt att apparaten är anordnad för
regenerering, d. v. s. för absorption av kolsyra
och vattenånga ur utandningsluften. Apparaten
träder i funktion, då ventilen till syrgascylindern
öppnas. Gasen passerar härvid en
reduktionsven-til, där trycket sänkes till c:a 3 atm., och härifrån
till en med doseringsanordning försedd
regulator. Från apparaten leda två andningsslangar
fram till en fattning, som inskruvas i ett vanligt
ansiktsskydd utan ventil. Genom
andningsrörelserna kommer luften att cirkulera i apparaten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
