Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sättersta (Sätersta, Settersta) - Sättgarnsfiske - Sätthammare - Sätthärdning - Sätting, sättung (setting, sjätting) - Sättmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Sättgamsfiske—Sättmaskin
686
Fig. i. Schematisk bild av linotype-sättmaskin.
Vid nedtryckning av tangenter i tangentbordet (7)
utlösas motsvarande matriser via utlösningsstängerna (6)
och föras från magasinet genom inloppet (2) till
sam-larmekanismen (3) via transportremmen (5) till
sam-larelevatorn (8), där mellanslag mellan ord åstadkommas
genom utslutningskilar från kilkasten (4). Från
samlar-elevatorn föres genom en handtagsrörelse matrisraden
till gjuthjulet med gjutformar (p), där den smälta
metallen under högt tryck pressas mot matriserna. De
gjutna raderna falla efter hand ned i skeppet el. haken
(nederst t. v. i fig.), och de utnyttjade matriserna
transporteras av en elevator till avläggaren (1), där de
hängande passera utefter en vågrät stång med olika
tandningskombinationer över varje kanal i magasinet,
svarande mot tandningen på matrisen (jfr fig. 2 och 3),
varigenom matriserna mekaniskt sorteras ned i
magasinet.
köpings ö. kontrakt. Tillhör storkommunen
Tyst-berga.
Sättgamsfiske, se Sillfiske.
Sätthammare, skafthammare med
rektangulärt, skarpkantat slag, på vilken man slår med
slägga el. annan hammare för att åstadkomma
s. k. nedsättning på ett smidesstycke. Ett
liknande verktyg, då även benämnt sättstamp,
användes vid stenhuggeriarbete för kantriktning
av stenblock. S. placeras och hålles i läge av
en arbetare, medan en annan sköter släggan.
Sätthärdning, se Cementering.
Sätting, sättung (setting, sjätting),
under 1500-talet kameralt mått på
grundskatte-skyldiga fastigheter.
Sättmaskin. 1) Maskinell anordning för
framställning av typtrycksats. De första s. avsågo
att med hjälp av ett tangentbord och ett härmed
förbundet typmagasin nedsläppa vanliga typer,
en efter en, i sätthaken, varvid radutslutningen
utfördes manuellt. Dylika s. konstruerades 1822
av engelsmannen W. Church och förbättrades
på 1830-talet av engelsmannen Young samt av
belgaren Delcambre (Pianotype). — Den
första s., som blev en både teknisk och kom-
Fig. 2. Linotype-matriser
för bokstäver av 2 (t. v.)
och 3 olika snitt.
Fig. 3. Matrisrad med
utslutningskilar. De lyftade partierna
motsvara kursiv, de övriga antikva.
mersiell framgång, var Linotype (av eng.
line of type), konstruerad i början av 1880-talet
av tysk-amerikanen Ottmar Mergenthaler (1854—
99); den introducerades i Sverige 1907 (Svenska
Dagbladet). Mergenthaler lanserade härvid
principen att med hjälp av ett tangentbord
sammanföra bokstavsmatriser (fig. 2) och från dem
automatiskt gjuta en hel typrad i ett stycke. En
linotypemaskin består härvid av följ, huvuddelar:
1) en med tangentbord
försedd s. med
matrisbehållare samt en
gjut-apparat, som medelst
lufttryck el. en pump
pressar smält stilmetall
mot den färdigsatta
matrisraden, och 2) en
av-läggningsmekanism, som
härefter hänger upp
matrisraden på en tandad
skena, längs vilken
ma
triserna bringas att åka och från vilken de falla
ned i sina rätta fack i matrismagasinet. Ett
särskilt problem utgör här, liksom vid alla övriga s.,
u t s 1 u t n i n g e n, d. v. s. utfyllnaden av
bok-stavsmellanrummen, så att raden blir full. Här
begagnas i st. f. blinda matriser ett slags
dubbelkilar, som, när raden i övrigt blivit fullbordad,
automatiskt spärra ut densamma till full bredd
(jfr fig. 3). Vid alla moderna linotype-maskiner
har varje matris 2 gravyrer, så att man på samma
rad utan extra anordningar kan erhålla en andra
stilsort, t. ex.
kursiv el.
halvfet. Mer
avancerade maskiner äro
dessutom försedda
med flera
magasin (normalt
4 jämte ev.
sidomagasin),
varvid blandad
sättning i viss
utsträckning
kan
åstadkommas. Det
normala tangentbordet har 90
tangenter; så-
dana typer, som
behövas härutöver, åstadkommas med för hand
insatta matriser. Specialmaskiner byggas för upp
till 5 cicero typkägel. Maskinerna medge en
sätt-hastighet vid vanlig brödstil av 7,000—12,000
tangentnedslag per tim. Denna relativt höga
kapacitet sammanhänger med att ny rad kan påbörjas
omedelbart efter det att den föregående blivit
färdigsatt, utan att någon paus behöver göras
för gjutning el. avläggning. Sedan
Mergentha-lers grundpatent hade utlöpt, kommo snabbt fler
andra s. efter samma princip i marknaden. Bland
dem märkas främst Intertype (1913) och
Linograph (s. å.; senare inköpt av
Intertype). — En helt artskild s. för gjutning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
