Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet - De svenska universitetens organisation - Universitetskansler, Kanslern för rikets universitet - University extension - Universum - d’Unker, Carl - Unnaryd - Unnen - UNO - Un poco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetskansler—Un poco
743
redningen, som under årens lopp avgivit flera
betänkanden och förslag. Bl. a. har föreslagits
en delvis genomgripande reform av u:s
administrativa organisation.
Litt.: H. Denifle, ”Die Universitäten des
Mit-telalters bis 1400” (1885; det banbrytande
verket) ; C. H. Haskins, ”The rise of universities”
(1923); S. d’Irsay, ”Historie des universités
fran-qaises et étrangères” (2 bd, 1933—35); H.
Rash-dall, ”The universities of Europé in the Middle
Age” (3 bd, 1936; bearb. av F. M. Powicke och
A. B. Emden); J. Agrell, ”Till de medeltida u:s
förhistoria” (i ”Studier i människokunskap
tillägnade J. Landquist”, 1946), ”Nyinrättade
professurer inom filosofiska fakulteten i Lund under
1800-talets förra hälft” (1949).
Universitetskansler, Kanslern för
rikets universitet, högste styresmannen för
univ. i Uppsala, Lund och Göteborg, Karolinska
inst., tandläkarhögsk. i Stockholm och Malmö
samt Stockholms högsk. — Uppsala univ. har
stått under överinseende av en kansler sedan 1622,
Lunds univ. sedan sin tillkomst 1668. Kanslersval
omtalas emellertid vid Uppsala univ. redan i 1595
års privilegier. Under detta univ:s allra första
år var ärkebiskopen självskriven kansler.
Karolinska inst. ställdes 1861 under överstyrelse av
Uppsala univ:s kansler. Först 1893 blev
u.-äm-betet gemensamt för univ. i Uppsala och Lund
samt Karolinska inst., men sedan 1824 utsågs
faktiskt samma person till kansler för
nyssnämnda univ. U. hade till 1950 som ställföreträdare
(prokansler) i Uppsala och Lund
ärkebiskopen, resp, biskopen över Lunds stift.
Tandläkar-inst. i Stockholm tillkom 1897 och organiserades
som en självständig högsk. fr. o. m. Va 1947.
Tandläkarinst. i Malmö trädde i verksamhet
successivt fr. o. m. budgetåret 1947/48, organiserat
som en självständig högsk. Göteborgs högsk.,
sedan 1893 ställd under u:s överinseende, samt
Medicinska högsk. i Göteborg, successivt
upprättad sedan budgetåret 1948/49, ha fr. o. m.
budgetåret 1954/55 sammanförts till ett univ.,
benämnt Univ. i Göteborg. Stockholms högsk. har
sedan 1904 stått under u:s överinseende. — U.
utnämnes av K. m:t efter föregånget val
genom särskilda, av vederbörande univ. och högsk.
utsedda elektorer. U:s uppgift är bl. a. att ha
överinseende över de honom underställda
lärosätenas alla angelägenheter, yttra sig i
petita-frågor, utfärda instruktioner och regi, för de
vetenskapliga inrättningarna, utnämna innehavare
av vissa lägre akad. befattningar och avge
utlåtande i fråga om tillsättande av de högre. U:s
ämbete, som tidigare var oavlönat, är fr. o. m.
budgetåret 1937/38 förenat med årligt arvode.
Vid vakans i u.-ämbetet el. vid förhinder för u.
förordnar K. m:t ämbetets uppehållande av en
t. f. kansler. Till sitt biträde har u.
Universitetskansler sexp. under en av K. m:t utnämnd
kanslerssekreterare, vilken äger att efter
uppdrag av u. i kanslerämbetets namn fatta beslut
i vissa ärenden.
University extension [jönivä’siti ikste’njon]
(eng., eg. universitetsutvidgning), till univ. knuten
744
bildningsverksamhet för vuxna. 1874 uppdrog
univ. i Cambridge åt James Stuart att anordna en
serie föreläsningar i några av de större
städerna i England. Detta var första gången något
univ. gick ”utanför murarna” (extra mural
studies är i England namnet på univ:s utåtriktade
verksamhet) och tog som uppgift att föra
vetenskapens forskningsresultat ut till en större
allmänhet. Univ. i Oxford och London följde
exemplet. I dag arbeta de engelska univ. ofta med
mycket stora extra mural departments, som i
samarbete med andra bildningsorgan, främst
Wor-kers’ Educational Association, organisera
bildnings ar be te inom ett givet distrikt. Från
England ha univ. och högsk. i de flesta länder
hämtat idéer till likartad verksamhet. — Jämsides
med u. arbeta university settlements. Dessa
settle-ments el. hemgårdar skapades i England med
delvis samma mål för ögonen — ett personligt
närmande mellan akademiker och arbetare —,
vilket skedde genom samlevnad och
studiegemenskap på ett settlement. Det första i raden av
settlement — numera finnas de i stort antal i
de flesta länder — var Toynbee Hall i East
End (grundat 1884). Verksamheten består
mestadels av studiecirklar, föreläsningar, litterära och
musikaliska aftnar, klubb- och hobbyverksamhet.
I Sverige ha univ. icke haft lika påtaglig
betydelse för bildningsarbetet. Tre huvudlinjer ha
följts. Redan 1893 anordnades i Uppsala den
första sommarkursen, och senare följde de andra
univ.- och högsk.-städerna efter. Omkr.
sekelskiftet upprättades i kontakt med univ. byråer
för anordnande av föreläsningar. 1917 bildades
Folkuniversitetsföreningen, som bl. a. verksamt
bidragit till uppkomsten och organiserandet av
Folkuniversitetet, som numera närmast
representerar u.-tanken i svenskt bildningsarbete.
Unive’rsum, sammanfattningen av allt
existerande, världen, världsalltet, världsbyggnaden.
d’Unker (d’Unker-Lützow), Carl Henrik,
målare (1828—66), var urspr. militär men tog
avsked. 1850 kom han till Düsseldorf, där han
blev den förste i raden av där studerande
svenskar. Efter en tids trevande fann han sitt eg.
område, genreartade, fyndigt karakteriserande
framställningar av livet omkring honom. Typiska
äro arbeten som ”Pantlånekontoret” (1859), ”Ett
konstberidarsällskap”, ”1 tredje klassens
vänt-sal”, ”Spelsal i Wiesbaden”. — Litt.: Monogr.
av E. Cronlund (1942).
Unnaryd. 1) Storkommun i Västbo hd i
Jönköpings län, bestående av socknarna S.
Unnaryd, Jälluntofta och Bolmsö; 410,40 km2, 2,606
inv. (1955)-
2) Socknar i Jönköpings län, se Norra
Unnaryd och Södra Unnaryd.
Unnen, sjö i s. v. Småland, kring gränsen
mellan Jönköpings och Kronobergs län; 22 km2,
144 m ö. h., 25 m djup. Avrinner österut genom
en kort å till Bolmen. Är bekant för rikedom
på sjömalm.
UNO, se Förenta nationerna.
Un poco [on på’kå], it., mus., något litet
(starkare, svagare, fortare etc.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
