Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värna - Värnamo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Värna—Värnamo
628
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk ^Is 1955-
Värna, sn i Östergötlands län, Bankekinds hd,
s. ö. om Linköping; 37,78 km2, 448 inv. (1955).
Ligger i den småkuperade, sjörika
övergångsbygden från slätt- till höglandet. 900 har åker.
I V. ligger Bersbo (se d. o.) kopparmalmsfält.
Medeltida kyrka. Ingår i Grebo och V. pastorat
i Linköpings stift, Bankekinds och Skärkinds
kontrakt. Tillhör storkommunen Björsäter.
Värnamo, stad i Jönköpings län i Småland,
i Lagans dalgång kring n. delen av sjön
Vidöstern och mell. delen av sjön Hindsen; 207,97
km2, därav 187,36 land; 12,015 inv. (1955). 2,945
har åker. Egendomar: Hindsekind, Hörle och
Nöbbeled. — Själva stadsbebyggelsen
(stadspla-nerat område 2,93 km2) ligger n. om Vidöstern
kring ett urgammalt vadställe över Lagan, där
Lagastigen korsas av viktiga vägar i ö.—v. V.
har därför av ålder varit marknads- och
huvudort för n. delen av Finnveden. Under 1400-talet
var V. tingsställe för Jönköpings länsdel av
Tiohärads lagsaga. 1541 erhöllo Jönköpings borgare
rätt att idka handel här, och 1620 blev V. köping
under Jönköping. Denna avhängighet, som
hindrade samhällets utveckling, upphörde formellt
icke förrän 1859, då V. förklarades för
oberoende köping. Stadsplanen av 1862 gällde till 1917.
V. blev egen kommun 1871
med 565 inv. Det kring
järnvägen uppkomna samhället
inkorporerades 1919, och V11
1920 blev V. stad med 3,664
inv. 1947 inkorporerades
Värnamo
landskommun med 205,94 km2 och
3,684 inv., och folkmängden
steg då till 10,478.
Den äldsta bebyggelsen i
V. var samlad kring vägarna
ö. och v. om Lagan med
centrum vid torget ö. om
ån med kyrkan, invigd 1875,
och tingshuset som
monumentalbyggnader. Förslag
föreligger (1955) att vid
torget bygga stadshus. Där
ligger även ”Gamla
apoteket”, stadens trol. äldsta hus.
Här finns sluten
kvartersbe-byggelse, eljest har större
delen av staden karaktär av
villastad. Vid Storgatan
ligger det hus, där
Frälsningsarmén 1878 f. f. g.
framträdde utanför England. Ett
stycke s. om tingshuset
ligger läroverket vid n. delen
av den bekanta Apladalen,
naturreservat med
lövängs-karaktär, där Värnamo
hembygdsförening har
friluftsmuseum sedan 1926; här
hålles årl. en stor
hembygds-fest, som i viss mån har
övertagit den stora
höstmarknadens roll av
folk
fest. Den forna marknadsplatsen låg på nuv.
Västra folkskolans område. Landsvägen till
Halmstad passerar här järnvägsområdet på en
ståtlig viadukt. Stadens vackraste parti ligger
kring Äbron över Lagan med Äbroparken. I n.
invid ån ligga länslasarett, epidemisjukhus,
kro-nikerhem, ålderdomshem och pensionärshem.
Dessutom finns en sinnesslöanstalt. På
höjd-stråket med utsiktspunkt v. om järnvägen ligger
folkhögsk., gr. 1876. — V. är en utpräglad
industristad. 1950 funnos i V. 84 industriella
anläggningar (med minst 5 sysselsatta personer)
med sammanlagt 1,835 arb. Bland
industriföretagen märkas det Monarkkoncernen tillh.
Värnamo gummifabrik (c:a 550 anställda), ab. M.
Berlin & co. cykelfabrik (125 arb.), ab. Värnamo
wellpappfabrik (120 arb.), Värnamo maskin ab.
(snickerimaskiner) och Värnamo möbelfabrik,
tillh. ab. Svenska möbelfabrikerna. Vid
järnvägen Värnamo—Vaggeryd ligga Hörle station,
ab. Hörle bruk (anlagt 1659) med kraftstationer
i Hörle och vid Karlsfors, sågverk samt ab.
Hörle tråd- & spikfabrik. Vid järnvägen
Värnamo—Åstorp ligger Å m i n n e stations- och
industrisamhälle (230 inv. 1951) med Åminne bruk
och Äminne gjuteri, det förra anslutet till Hus-
VÄRNAMO
7 Missionskyrkan
2 Skånska banken
3 Smålands bank
4 Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
