Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Skidor och skidlöpning samt skidans historia och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jakt. på skidor. 67
Sådant är de ungas vinterlif i mången norsk bygd.
Gossen är ännu ej torr bakom öronen, innan han lärt sig,
hvilket »skap» en god skida skall ha, hur det bästa virket
till skidorna ser ut, och hur han skall vrida vidjorna för
att få goda bindslen. En hvar lär att reda sig själf utan
andras hjälp. Han växer upp till en karl för sin hatt, som
hans far var. Måtte det så alltjämt fortfara’och skidlöpning
öfvas och utvecklas, så länge det finns män och kvinnor i
de norska dalarna!
Det är emellertid i synnerhet för vinterjakten som
skidorna äro en absolut nödvändighet här i Norge, liksom i hela
norra Europa och Sibirien, och det är genom den som de
bästa skidlöparne utbildats..
Förr i tiden var det här. i Skandinavien vanligt, att de
större djuren, såsom elg och ren, om vintern jagades på
skidor. När snön ligger djup, är det merendels för en god
skidlöpare ingen svår sak att upphinna och fälla dem, då de
sjunka ned och endast med möda kunna komma fram.
Det var en spännande jakt, som ofta nog fordrade så väl
styrka och uthållighet som skicklighet att föra skidan. Detta
sätt att fälla renen omtalas redan i det förut anförda stycket
af Kongespeilet.
Nu mera, då dessa djur äro fredade under vintern,
är därmed denna jakt förbjuden; men ännu drifves den
säkerligen af krypskyttar i många delar af Skandinavien i
synnerhet i Sveriges jämnare skogstrakter, där den faller sig lättast.
Den jakt, hvartill den norske bonden nu mest begagnar
skidan, är helt visst ripskyttet och snarfångsten i fjällen.
Den är fredligare och mindre ansträngande denna jakt, men
äfven den har sin dragningskraft. Att färdas i fjällen om
vintern, när videsnåret ligger nedtyngdt under snön, och
riporna, så hvita att de endast med möda kunna skiljas från
omgifningarna, flaxa och kackla i björksluttningarna, kan nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
