Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Skidor och skidlöpning samt skidans historia och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 SKIDOR OCH SKIDLÖPNING.
att gå i spetsen. De bundo , då runda inrättningar af vidjor
{xvyiXoi sx kvyæv) under fötterna.»
I dessa skildringar af antika trugor ha vi redan
antydningar, som kunna leda oss på väg till utredning af
skidans utvecklingshistoria.
Hufvuduppgiften är att göra sulan man trampar på
större, för att sålunda kunna hålla sig uppe på snön. Att
binda påsar på benen — om detta ställe hos Xenofon eljest
är riktigt — begagnades väl i alla händelser endast för
djur. Tunguserna och andra polarfolk binda sådana på sina
slädhundar för att skydda dem mot skare och hård snö.
Närmast till hands ligger väl att under fötterna binda
trä-skifvor, .som för gångens underlättande göras aflånga.
Från denna aflånga form kan utvecklingen gå i två
riktningar. Antingen går man från enbart trä öfver till det
lättare flätverket af vidjor, såsom Arrianos skildrat det, och
därmed ha vi strax de norska trugorna och sannolikt den
utgångspunkt, hvarifrån trugorna till sina hufvuddrag
utvecklat sig, antagligen äfven de indianska, ehuru liknande
inrättningar mycket väl kunnat uppfinnas på olika trakter
af jorden.
Eller — och det låg nära till hands på en tid, då
djurshudar begagnades till långt flere ändamål än nu —
öfverdrag man skifvorna med skinn, för att göra dem starkare.
Detta skinn var sannolikt understundom ogarfvad oxhud med
de af Strabo från Kaukasus omtalade piggarna; ty på branta
fjällsluttningar var det af vikt att ej glida. Utför mindre branta
fjällsluttningar och på slätten har det emellertid snart visat
sig fördelaktigt att få trugorna att glida; och att på
undersidan kläda dem med skinn, på hvilket håret satt kvar och,
bakåtvändt, bildade glidytan, måste ha legat mycket nära till
hands. Man ser ofta berättas, huru naturfolk begagna skinn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
