- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
348

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Vår sista tältplats på östkusten. — Första vandringen på inlandsisen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348 FÖRSTA VANDRINGEN PÅ INLANDSISEN.

det var god utsikt öfver isen. Vi sågo nu, att han icke var
fullt så jämn som han nedifrån sjön visat sig: en mängd
sprickor genomfärade på alla håll hans hvita yta. Det var
dock framför allt förhållandet tvärs öfver de båda isströmmar
eller skridjöklar, som sköto sig ut på ömse sidor, norr och
söder, om honom.

Sedan vi försökt i norr och funnit hans yta alldeles
omöjlig att komma öfver, insågo vi, att det enda möjliga sättet
att komma fram vore att gå längs ryggen mellan
skridjöklarna. Ett godt stycke kommo vi här fram öfver sprickfri
is. I början var denna hård, om än ojämn med en skroflig,
skarp yta, som knastrade under fötterna och obarmhärtigt
slet stöfvelsulorna. Efter en stund kommo vi in på något
lösare, men våt kornsnö, där foten sjönk ned något litet.
Det dröjde emellertid ej länge förr än vi träffade på sprickor,
först smala och helt oskyldiga, hvilka vi med lätthet klefvo
öfver; men snart blefvo de bredare och, som det tycktes,
bottenlösa. Dessa kunde vi icke en gång hoppa öfver, utan
måste kringgå dem, än till höger, än till vänster.

Som bekant, gå sprickorna vanligen i rät vinkel mot
den riktning, hvari skridjöklarna skjuta sig fram. De
uppstå därigenom, att ismassan hvälfver sig öfver ryggar eller
ojämnheter i den underliggande marken. Härigenom
hoppressas följaktligen hennes understa lager, medan snön eller isen
i de öfre lagren remnar allt ned igenom ända mot bottnen,
och därmed är en spricka bildad längs den rygg, öfver
hvilken skridjökeln rör sig. Efter hand, allt som rörelsen
fortskrider, bildas nya remnor, som alla gå i ungefär samma
riktning. *

* Om nu ismassan, sedan hon passerat en sådan hvälfd rygg,
kommer ned i en dalsänka eller kittel, där markens krökning sålunda
är konkav i stället för konvex, pressas dessa sprickor åter ihop, fyllas
med snö och vatten, tillfrysa och försvinna efterhand helt och hållet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free