Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Fortgången af vår kännedom om Grönlands inlandsis och de äldre försöken att intränga på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDENSKIÖLD.
381
och endast ett par engelska mil från isranden tvangs man
emellertid att stanna därigenom, att den ena ineden på en
af de största slädarna bröts af; en mindre släde hade
likaledes fått sin ena med klufven längs efter, och de öfriga hade
af stötarna i den ojämna isen blifvit svaga.
Whymper insåg nu omöjligheten att komma längre, men
sände dock för större säkerhet tre af sina följeslagare* en
eller två engelska mil längre in för att undersöka, om isen
skulle bli bättre, oaktadt han visste, att den var af samma
beskaffenhet många mil inåt. Då de vid återkomsten
berättade, att isen snarare var sämre än bättre, vände man om.
Efter denna resa synes Whympers tro på snö- eller
isfria sträckor i det inre Grönland blifvit rubbad. I sin
bok »Scrambles amongst the Alps» (1871) skrifver han
nämligen s. 246: »Grönlands inre synes vara helt och hållet
täckt af glacierer mellan 68° 30’—70° n. br.» Däraf, att
han på sista resan såg sprucken jökelis sträcka sig ända till
horisonten, sluter han, att landet långt på andra sidan måste
vara täckt af is eller snö, »ty till danandet af en så ofantlig
jökelmassa fordras en oerhörd snöreservoir». Höjden af den
innersta synliga delen af inlandsisen beräknade han till »icke
mindre än 8000 fot*, en siffra som sannolikt är något för
hög, men dock torde mindre skilja sig från den verkliga, än
man skulle tro.
Med den vandring på inlandsisen, som 1870 företogs
af Nordenskiöld jämte nuvarande professor Berggren från
Aulatsiüikfjordens norra arm (söder om Egedesminde på
* Robert Brown, som var en af dessa tre, kommer (i sin
uppsats i Petermanns Mittheilungen 1871, s. 385) med den besynnerliga
uppgiften, att de längst in sågo framför sig en nunatak eller ö, som
nu är helt och hållet omgifven af is, men ännu i detta århundrade
kunde uppnås i kajak och var bebodd. (??)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
