Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Vi sätta kurs på Godthaab. — Klimatet och snöförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändring af kurs. 43 i
finna svår is nära isranden, då så många skridjöklar här
skjuta ut; men jag trodde, att vi skulle kunna komma fram
emellan dem. Det ställe, där jag räknat ut att vi skulle
komma fram, var precis det samma, där vi slutligen kommo
ned. Det låg på omkring 64° 10’ n. br. Orsaken hvarför
jag trodde, att det skulle vara bäst där, var den, att inga
skridjöklar sköto ut där, medan efter kartan, som för öfrigt
vore alldeles uppåt väggarna, skulle finnas sådana både norr
och söder därom. Min åsikt var nu den, att mellan två
stora skridjöklar efter all sannolikhet måste finnas ett bälte,
eller så att säga en bakväg, där isen ligger någorlunda lugn,
och där han följaktligen är någorlunda jämn. Och detta
har äfven, så långt min erfarenhet sträcker sig, visat sig
vara förhållandet.
När jag meddelade de andra mitt beslut, väckte det
allmän belåtenhet. Alla voro ense om, att det utan all fråga
vore det bästa parti vi kunde taga. Man började tydligen
redan få nog af inlandsisen och längtade efter gästvänligare
trakter. Seglen hissades, och vid 3-tiden på eftermiddagen
satte vi af, hållande så högt upp i vinden som vi kunde
ligga; men det blef dock aldrig högre än bidevind, stundom
till och med ett streck lägre. Då vinden var nordväst
(rättvisande), kom vår kurs på det sättet att peka betydligt
sydligare än Godthaab; men då vinden hjälpte oss, fortforo vi
dock att begagna segef och ligga så lågt hellre än att endast
draga. När vi ordnade oss så, att två gingo förut och drogo
och en bakom och styrde, gick det någorlunda. Och oaktadt
vi började så sent. och tidigt intogo vårt nattkvarter, hunno
vi dock den dagen mer än en mil.
Under marschen började jag allt mer tänka på, huru
vi bäst skulle från inlandsisen komma ned till människor.
Det såg på kartan ut att vara en tämligen oländig land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
