- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
475

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Segling öfver inlandsisen. — Land! Land! — Den första vattendrycken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

våra ur stanna. 475

Jag tecknade nu åt de andra att stanna; här var ej möjligt
att komma fram, vi måste tälta. I väster kunde vi nu se
land mot aftonhimmeln, hvilken ännu visade en strimma af
den gångna dagen. Det. var samma land vi sett förut, men
det visade sig nu högt öfver horisonten, och bredvid
det hade i söder en hel lång landsträcka uppstigit öfver
isöknen.

Att i den starka blåsten få upp tältet på den glashårda
isen, där det ej fanns något att fästa bardunerna i, var ett
svårt arbete. Krokarna ville ej hålla, och vi måste med yxan
hugga hål för skidstafvarna, i hvilka bardunerna skulle fästas.
Ändtligen, och sedan vi frusit mer än vanligt, kom då tältet
upp, och vi voro någorlunda i lä. Att koka något hade vi
den kvällen ingen lust; därtill var blåsten för bitande till
och med inne i tältet. Den utlofvade banketten, som skulle
hållas när vi fingo bart land i sikte och hvaråt vi mycket
gladt oss, uppsköts till följande morgon. Vi delade emellan
oss hvad vi hade kvar af schweizerosten och kröpo i
sof-säckarna, belåtna med vårt dagsarbete.

»Först när jag kommit i säcken fick jag känna, att
fingrarna på bägge händerna blifvit kylda under seglingen.
Att gnida dem med snö var nu försent; de hade redan börjat
tina upp, och smärtorna uti dem under natten voro nästan
outhärdliga, tills jag slutligen somnade ifrån dem.»

Tidigt på morgonen for jag plötsligt upp, påminnande
mig, att jag glömt draga upp min klocka. Olyckligtvis var
detsamma äfven förhållandet med Sverdrup. Vi drogo nu
upp dem, men det var för sent. Detta var naturligtvis
mycket förargligt för våra ortbestämmelser från den dagen; dock
gjorde det mindre, då vi voro kustfjällen så nära, att vi med
någorlunda noggranhet kunde sluta oss till vår longitud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free