Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Ned mot Ameralikfjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terrassbildningar.
499
made muntert upp, den nya ärtsoppan var varm och
stämningen ännu varmare.
Den 26 september hade vi ändtligen någorlunda grundad
förhoppning att den dagen kunna hinna fjorden. Vi följde
dalen utefter, gående dels öfver leriga, sandiga
bottenmoräner, dels öfver jämna sandslätter (terrasser), i hvilka älfven
gräft sig djupt ned med branta stränder, som ofta voro
bevuxna med manshöga vidje- och hasselbuskar. De senare stodo
ännu gröna, medan vidjelöfvet var gulbrunt och vissnadt,
sannolikt i följd af föregående dygnets nattköld. Nu var det
emellertid 12° värme i skuggan om dagen, och nätterna voro milda
som septembernätter där hemma. Dessa slätter äro äfven
på tvären genomskurna af raviner efter gamla bäckar, som
gräft sig djupt ned i den mjuka sandleran och, om deras
branta sluttningar vore öfvervuxna med höga vidjesnår, kunde
vara obehagliga nog att komma öfver.
Det var för öfrigt en i geologiskt hänseende ytterst
intressant dal vi här färdades igenom. På ett ställe långt ned
hade älfven skurit ut ett friskt skred i sandbrädden, och här
lågo massor af gamla blåmusslor (Mytilus edulis) bland
sanden. Häraf är lätt att förstå, huru dessa stora sandslätter,
som fylla dalbottnen, blifvit bildade. En gång har här varit
fjord. Gruset och lerslammet, som älfven förde med sig från
inlandsisen och som tillkommit genom dennas nötning mot
berggrunden under sig, aflagrades på fjordbottnen och fylde
denna efter hand med ett vågrätt sand- och lerlager.
Sedermera har landet höjt sig. Att så verkligen skett,
bevisa säkrast dessa skal af en saltvattenmussla, som finnas
midt in i de aflagrade bankarna här uppe, på en höjd af
mer än 20 m. öfver hafvet. Huru denna höjning försiggått,
om den skett ryckvis, såsom en bekant norsk geolog sökt
göra gällande, eller om den skett långsamt, såsom man på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
