- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
518

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Sjöresan i segelduksbåten. — Ankomst till Godthaab

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$l6. sjöresan i segelduksbåten.

nen, och så var det att äta igen, tills man åter somnade.

Om det är sant hvad som sagts, att frosseri hör till de gröfsta

%

synder, måste vi båda, som den dagen åto kråkbär vid
Ame-ralikfjorden, komma att få lida ett förfärligt straff. För öfrigt
förundrade det mig, att det ej kom strax; våra magar måste
ha varit ovanligt tänjbara.

Vid midnatt lugnade det af, och jag purrade ut. På
kvällen hade Sverdrup, trots kråkbären kunnat röra sig så
mycket, att han samlat bränsle och hämtat vatten för en
möjlig nattmåltid. Det kokades och åts nu i en hast. Kl.
1 voro vi i båten och kunde nu med friska krafter sköta
årorna, och det gick raskt framåt längs land i kolsvarta
natten. Marelden brann så starkt, att han knappast lyser
mer på sydligare bredder; årbladen voro som smält silfver,
och när de rörde vattnet, gnistrade och tindrade det med en
strålande glans långt ned igenom. Det gjorde ett starkt
intryck under dessa brådstupande bergväggar, där man i mörkret
nästan ej såg något annat än mareldgnistorna, som kommo
och försvunno och hvirflade om långt bakom oss i kölvattnet.

Den dagen såg det ut, som vi skulle få lyckan med oss,
och det var något, soin vi just ej voro bortskämda med. Vi
fingo godt, stilla väder, och för att också hålla ångan uppe, fyrade
vi, som vi uttryckte oss, duktigt på med köttpulver och choklad,
som gåfvos i täta och rikliga rationer. Det tycktes hjälpa, ty vi
hade en oväntad framgång.

I dagningen hörde vi på ett ställe, där vi hvilade litet
på årorna, massor af ripor kackla i sluttningen alldeles öfver
våra hufvuden. Det skulle varit lätt att skjuta dem, men vi
tyckte ej vi hade tid att af den anledningen stanna och lägga
till, och så visade vi då den heroiska karaktersfastheten att
ro ifrån all denna härliga mat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free