Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. De fyra kvarlämnade i Austmannadalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 de fyra kvarlämnade i austmannadalen.
en höjd och blåste. Strax svarade Dietrichson, och jag
skyndade dit för att se, hur det skulle gå.
»Just som jag kom dit, var Dietrichson ute på isen, och
jag såg, att isen var mycket svag, och jag ropade: kom hit
till stranden! Men han kom icke. Så tog han ännu några
tag med skidorna, och så blef han borta mellan isstyckena.
Då ropade jag: »Låt kälken fara och simma till stranden!»
Han gjorde så och sam till stranden, och så togo vi upp ur
fickorna hans instrument, för att de ej skulle bli allt för våta.
»Så visste vi ingen råd, hur vi skulle få kälken i land,
men Dietrichson sade: » Åh , jag skall nog simma ut till kälken
och föra honom i land.» Då sade jag: »Nej. gör inte det.
Du förkyler dig, så du blir alldeles fördärfvad.» Och så ropade
jag till Kristiansen, att han skulle komma och taga med sig
en lång stake, ett bamburör och ett tåg, för att därmed få
kälken i land; men Dietrichson brydde sig inte om det, utan
gick ut igen. Strax han kom på ett isstycke, började det
luta åt sidan, och så var han borta i sjön med hufvudet under
vattnet. Så sam han åter till strandßn. Jag sprang upp på
en klint och blåste så mycket jag orkade. Så sprang
Kristiansen upp på en annan klint och ropade: »Hvad står
på?» — Jag ropade tillbaka: »Kom hit med ett bamburör
och ett tåg! Dietrichson har fallit i sjön, och kälken står
på isen.»
»Kristiansen blef mycket förskräckt. Han trodde, att
Dietrichson omkommit, och att. bara kälken stod kvar på isen.
Så sprang Kristiansen med röret och tåget så fort han
förmådde, och så drogo vi kälken och bössan till stranden och
gingo till eldstället, där de andra kokade kaffe, och stannade
där natten öfver, ty Dietrichson hade blifvit alldeles genomvåt.»
Om den 2 oktober yttrar Dietrichson: »Ett par timmar
sedan vi på morgonen lämnat Gåsdammen, kommo vi till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
