Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Jakttur till Ameralikfjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 jakttur till ameralikfjorden.
samma gång som Joels. Djuret tog ett språng; det var
tydligen träffadt i bogen: det högra frambenet släpade. I vildt
språng ilade det emellertid ifrån oss. Jag försökte åter
ref-felpipan, men det klickade äfven nu. I största hast fick jag
då i en ny patron, denna gång small det, och träffadt af
expresskulan bakom bogen föll djuret ned stendödt. Vi sprungo
strax fram för att se efter de andra renarna, men de voro
ingenstädes att upptäcka. Då det var öfver middag och
dagarna voro korta, fann jag det vara för sent att förfölja
dem, och vi återvände till vårt byte för att släpa det med
oss hem.
Det första jag nu gjorde var att kasta mig ned och få
en duktig klunk varmt blod ur skottsåret; det. smakar bra
på en så kall dag. Joel stod och såg häpen på. Jag frågade
honom, om inte han också skulle ha sig en klunk, men då
log han menande, skakade på hufvudet och pekade på djurets
buk för att antyda, till hvilken del af det hans håg stod*.
Det gälde nu att få vårt byte ned till fjorden, där vi
hade kajakerna; men det var intet lätt arbete. Vi hämtade
våra skidor, gjorde oss ett slags kälke genom att lägga alla
fyra bredvid hvarandra och lade så renen ofvanpå. Så
spände vi oss för och drogo, men tungt var det, så mycket
mer som vi ej hade skidor på fötterna och ofta sjönko ned
i snön till midjan. I synnerhet var det ansträngande, när
vi kommo ned i stenrösen, där vi oupphörligt föllo ned mellan
de stora stenarna, hvilka förrädiskt doldes af snön.
Frampå eftermiddagen i mörkningen kommo vi ned till
fjorden. Vi hade nu tänkt binda ihop våra kajaker, lägga
renen tvärs öfver bakpå och sålunda på vanligt eskimåvis
frakta honom hem till tältet. Men vi funno, att det var för
* Renmagens innehåll är eskimåens största delikatess.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
