Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg: Expeditionens vetenskapliga resultat - III. Expeditionens vetenskapliga resultat - Istäckets form och mäktighet - Hur tjock är den grönländska inlandsisen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650 EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA RESULTAT.
kommer att bero af, om den eljes låter förena sig med nederbörds-,
tryck- och smältningsförhållandena. Att underlaget likväl måste
ha något inflytande i det hänseendet, är redan visadt. I alla
händelser är det tillfylles bevisadt, att den skandinaviska jökelns
höjdrygg ej låg öfver landets vattendelare. Den måste, åtminstone
under den senare istiden, legat inemot 160 kilometer i sydost.
Hur tjock är den grönländska inlandsisen?
Detta är en fråga, som det skulle vara af största intresse att
få besvarad; men, ty värr, är det ej lätt, ty att mäta dess
tjocklek skulle vara förenadt med stora svårigheter.
Jag har förut sagt, att Grönland, hvad dess berg och
höjdförhållanden angår, liknar Norge. Tänka vi oss nu Norge täckt
af ett islager liknande Grönlands, skulle vi finna, att till och med
vår högsta bergtopp Galhøpiggen (2,560 m.) skulle kommit
under snön, om han legat något så när under höjdryggen.
Öfver ställen sådana som Fillefjæld och Hardangervidden skulle
jökeln bli 1,300 à 1,600 meter (4,000 à 5,000 fot) tjock, öfver
bottnen af Valders, Hallingdal, Gudbrandsdalen o. s. v. skulle han
bli minst 1,900 à 2,200 meter (6,000 à 7,000 fot) tjock. På
några ställen, såsom öfver Mjösen, Randsfjord o. s. v., skulle lagret
bli ännu tjockare, medan det på andra ställen, såsom öfver
fjäll-ryggarna mellan dalarna, skulle bli mindre; dess tjocklek skulle
här dock icke bli minskad med mer än 1,000 à 2,000 fot.
På Grönland måste ju ett liknande förhållande äga rum, och
om vi än kunna tänka oss, att det fasta landet där delvis kan
vara något högre än i Norge, så kan dock näppeligen bottnen af
dess dalar i regeln ligga mer än 700 à 1,000 meter öfver hafvet,
och öfver dessa dalar få vi således en tjocklek af jökeln på omkring
1,700 à 2,000 meter, minst, medan den ju på andra ställen kan
vara mindre.
Det tryck en jökel på 2,000 meters tjocklek utöfvar blir i
alla händelser icke mindre än 160 atmosfärer, och när en sådan
massa skrider fram öfver sitt underlag, kan man lätt förstå, att den
har en våldsam makt att skrapa på detta och lösbryta och föra
med sig alla uppstående ojämnheter. På detta sätt måste de
ständigt mot kusten sig rörande jöklarna vara i stånd att i tidernas
lopp urgräfva och fördjupa de dalar, hvarigenom de röra sig, och
ju djupare dalarna bli, dess tjockare bli också jöklarna och dess
större deras tryck och i följd däraf deras urgräfvande förmåga.
På detta sätt kan man lätt förstå, hvarför jöklarna icke kunna nöta
jämnt på hela underlaget; deras verksamhet måste allt mer samla
sig på de ställen, där det fanns ojämnheter och dalar, innan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
