Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg: Expeditionens vetenskapliga resultat - III. Expeditionens vetenskapliga resultat - Inlandsisens yta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654 expeditionens vetenskapliga resultat.
från inlandsisens rand. I hela det inre fanns ingen antydning
därtill. Älfvar på isen sågo vi så godt som icke alls. Detta
kunde enligt mångas åsikt tillskrifvas den sena årstiden. Men å
ena sidan är midten af augusti, då vi voro på östkusten, icke
någon sen årstid, hvad snösmältningen angår, och för det andra
måste vi, om också älfvarne själfva voro försvunna nära
västkusten, dock ha sett deras fåror. Däraf sågo vi emellertid intet
i det inre; det var på sin höjd 20 a 30 kilometer från inlandsisens
västra rand som något sådant iakttogs. Likaledes kan det möjligen
intill 15 kilometer från östkusten rinna mindre bäckar ofvanpå
isen. Utom dessa små bäckar nära kusterna finnas icke på någon
tid af året älfvar på den af oss befarna delen af inlandsisen,
Beskaffenheten af inlandsisens yta i det inre skall man, som
jag hoppas, få en någorlunda klar bild af genom skildringen i
adertonde kapitlet. Som det däraf synes, är det icke mycket långt
från östkusten som ytan börjar bildas af torr snö, hvarpå solen
endast förmår bilda tunna isskorpor. Af sådan tunn snö består
hela den inre isöknens yta. Huru djupt vi där måste gå för att
finna denna snö förvandlad till is, veta vi intet om. Det måste
ske någonstädes på grund af trycket. Det märkligaste vid denna
iakttagelse af torr snö är det, att snöns och isens massa inne i
landet alltså icke minskas genom smältning på ytan, men därom
mera längre fram.
Med hänsyn till inlandsisens yta vill jag ytterligare endast
påpeka, att vi föga eller intet iakttogo af främmande föremål.
Af Nordenskiölds is stoft eller kryokonit syntes nästan intet på
östkusten eller nära denna. I närheten af västkusten fann jag det
på flere ställen intill 30 kilometer från isranden; det var dock
alltid endast små kvantiteter som vi sågo, hvilket till en stor del
måste tillskrifvas den sena årstiden, i det de vattenhål, hvari
kryo-koniten gärna finnes, voro tillfrusna.
Af moränslam eller stenar (flyttblock) syntes ingenstädes
någonting på isen, * om jag undantar den sista lilla sluttningen på
västkusten, där vi kommo ner på land eller rättare ner på den
första lilla sjön, det vill alltså säga blott hundra alnar eller så
från den allra yttersta randen. Detta står i full öfverensstämmelse
med tidigare iakttagelser på Grönlands inlandsis, men i strid med
hvad många geologer förfäkta med hänsyn till de större istidernas
jöklar. Dessa skulle nämligen, enligt hvad de anse, ha fört
väldiga moräner af grus och sten på sina ryggar, ett efter min åsikt
fullständigt absurdt påstående, som knappast kräfver annan veder-
* Den morän, som vi sågo den 23 september, är icke af någon
betydelse i detta afseende ; det var nämligen en vanlig midtmorän, bildad
mellan två isströmmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
