Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND INTILL 1880-TALET.
RIETBCHEL: Pl ETA. Marmor (Friadanskircha, Polsdam).
ansågs innu den antika dräkten nödvändig, i synnerhet för skalder och konstnärer. Det gälde
ju mindre att framställa personens tillfälliga jordiska omhölje än det ideela och eviga, som
kunde anses bo inom honom. Ett klassiskt draperi var den lämpligaste dräkt för idealets
bärare. På 1700-talet hade Julien framstält Nicolas Poussin alldeles oklädd under förevändning,
att målaren skyndat upp om natten för att fästa en Idé på papperet — nattskjortan tyckes .han
ha kastat af sig i sömnen — och Pigalie hade modellerat den Åldrige och skinntorre Voltaire
naken och till på köpet i detta naturtillstånd sittande på en klippa med pennan i handen. Ett
århundrade senare voro Rodin och Klinger dristiga nog att framställa Victor Hugo och Beethoven
mestadels oklädda — motviljan mot störande moderna kläder i ideelt anlagda bildverk är
således ej död, ej ens hos de mest moderna konstnärer. Thorvaldsen svepte in Schiller i en
fotsid kappa och Rauch klädde sin Goethe-Schillergrupp — som ej blef mer än en skizz — i
antika mantlar. Men öfver hans skizz segrade Rietschel, och det kan dock ej sägas att dennes
syn på de båda männen var mindre ideel för det. Han framstälde de båda skaldebröderna
hållande i en och samma lagerkrans, Goethe blickar rätt framför sig, ut i lifvet, Schiller blickar
uppåt — alltså realisten och idealisten. 1700-talets dräkt är också mera plastiskt tacksam än vårt
sekels byxor. Det dröjde likväl ej länge förrän äfven sådana befunnos värdiga att bli gjutna
i brons — Qvarnström hade 1848 under arbete sin Tegnérstaty, där slängkappan dock fick skyla
det mesta af kläderna. Rietschel behöll kappan i sin staty af Weber, som år klädd i långbyxor.
I Lutherstatyn på det splittradt och oroligt hållna reformationsmonumentet i Worms visade
Rietschel en rätt kraftig historisk karaktär, om ock ej så långt drifven som hos de moderna.
Och på det klassiskt-idylliska området gaf han i sina reliefer Thorvaldsenska motiv — Eros-
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
