Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET
17
behov — och på examen besvarade han frågan, vilka
punkter på en cirkelperiferi voro viktigast, med den
upplysningen att »centrum är en ovanligt viktig
punkt». Figge var med om alla pojkupptåg,
trängdes för livet i »gåsburen», sjöng Faust under
kvarterna, målade tavlor hemma hos sig, var konstnär
och erkände inga svårigheter.
När man talade om »Figges tavla», menade man
ett vårmotiv från Hagaparken. Dit hade han ställt
Johannes klockstapel såsom staffage. Konstverket
fann ändå ingen köpare. Då målade han om det
till höst och kallade det »landskap i Småland», och
då inte heller detta lyckades, gjorde han det till
vinter med snö på marken och avlövade träd kring den
gamla stapeln, som var sig lik i alla årstider.
Till slut skrapade han ut alltihop.
Han kom upp i modellskolan, växte till i visdom,
lärde sig inse, att han ingenting kunde, var ej fullt
så djärv som förr och målade inga flera landskap
ifrån Småland.
Ett par vintrar gingo och ett par somrar. Så
friskt och härligt, då man for bort från Stockholm,
från ateljérer med mörker och kolos ut på landet.
Vilket friskt sommarliv ute i naturen! Figge låg
framstupa så lång han var, målade små studier
i skrinlocket, gnolade skånska folkvisor och slog
2 Z Figge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
