Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. 26
FIGGE
henne, som tagit hans håg från arbetet. Ja visst
hade han varit på väg att bli kär, och det var just
det, som var det dumma. Han måste resa bort.
Det hade räckt mera än fjorton dagar, det gick
aldrig för sig. Målare skulle han bli, han hade visst
råd att... Nej pass — »farväl, du hulda Karna,
nu siger jeg adjö!»
Bland den svarta massan i båten kunde han ej
ens urskilja henne. Han såg då i stället bort mot
synranden, där dimman dolde stranden och gjorde
sjön till ett hav, som sträckte sig bort åt söder,
för långt att följa ens med tanken, sträckte sig in
i framtiden, dimhöljd och oviss liksom denna
stämning, varken dag eller natt.
Men i hans känslor av hopp, av mod och av oro
att komma ut och få kasta sig in i striden
blandade sig ett vemodigt medvetande av, att här hemma
dock kanske väntade honom en lycka, och det var
från den han reste bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
