Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIONDE KAPITLET IOI
stund, så försvann hela världen för honom och de
voro ensamma där, de två.
Många betänkligheter och invändningar hade han
likväl att strida emot, och var afton lovade han sig
själv att bliva förståndig och förhålla sig lugn. Ty
det var ju hans plikt att aldrig tala om sina känslor
för henne.
Han hade ingen ro. Långt in på natten gick han
av och an i ateljén, där stjärnorna lyste ned genom
takfönstret. Han gick också ut på balkongen och
stod länge och såg på den stilla boulevarden som låg
där nedanför, ena hälften i skugga, den andra i
svagt månljus. En och annan vagn hördes skynda
fram där nere, omnibusar med gröna och röda
lyktor voro ännu i farten, fastän i sömnig takt, några
herrar kommo gående arm i arm sjungande av full
hals. Mellan träden sken cigarrbodens röda lykta
och affischpelarens upplysta program. Framför sig
hade han stängda fönsterrader, med ljus endast i en
och annan vindskupa. Över taken sköt här och där
en skarpt belyst gavel upp och raderna av
tegelpannor på skorstenarna tecknade sina silhuetter mot
himlen. Över stod ett mörkt kyrktorn, som såg ut
som en jätte, stående på taket. Längre bort
höljdes allt i en rödskiftände dimma och däröver låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
