- Project Runeberg -  Sveriges konst. Från 1700-talets slut till 1900-talets början i dess hufvuddrag /
2

(1904) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smak. Vår natur är vacker men saknar stil ocli grandiositet, den är »liten, grå
och enformig», skrifver Stäck, som själf målade landskap från Italien och
Holland. C. J. L. Almqvist finner, att den svenska naturen »gifver få pittoreska
utsikter i stor stil, visar ingenting jättelikt som Schweiz, bördigt som
Frankrike eller yppigt som Italien». Långt utom hemlandets gränser ha de
svenska konstnärerna sökt skönhet och poesi, och mer än en af dem fann sitt
andliga hem på andra sidan Alperna. Egron Lundgren skrifver en gång i sin
ungdom från Rom, att nu märker han, att den nordiska snön börjar tina
ur hans ögon. Han konstaterar detta med glädje, nu kan han känna sig
värdig medborgarskapet i konstens och skönhetens land. Men när han
lefvat länge i södern, sett mycket och tänkt en del, då har han äfven lärt
sig inse, att livad en svensk målare borde sträfva efter var ej att försöka
täfla med Rafael utan att tränga in i sitt eget lands karaktär och lynne.

Egrons båda ståndpunkter utpeka för oss hufvuddraget i den svenska
konstens utvecklingsgång under 1800-talet. Från sökande efter abstrakt
skönhet, från resan bort ifrån den nordiska snön, bort från det
konstnärligt karga klimatet, där skönhet och smak ej trifvas, går konsten efter
läroåren i utlandet norrut igen till eröfrandet af hemmet. Där vänta den
gröna sommaren och den hvita vintern, de svarta skogarna, de fasta fjällen
och de vresiga skären, obygdernas ödslighet och de ljusa nätternas
dröm-meri. Där ligger ny mark att bryta, där är utrymme nog för en konst,
som till lynne, läggning, vilja verkligen är svensk, ej endast en
kosmopolitisk konst, utöfvad af svenskar.

* *

*



Då Ehrensvärd nedskref sina aforismer om antikens sanna smak och
om nyare tiders mer och mindre förskämda och i en af de uppsatser,

som han ej lät trycka, sade rent ut »tänk aldrig på konster i Sverget,

som är så långt norr upp», då lefde man där i ett skede af konsternas
växt, som man sedan skulle,se tillbaka på med saknad och framhålla som
en förgången blomstringstid.

Först under 1700-talet — noga taget under dess senare hälft — kan
man tala om en något så när allmän konstodling och om ett lifligt
konstintresse i Sverige. Konst hade naturligtvis funnits i landet långt därförut,
importerad eller utöfvad af inflyttade främlingar, ibland äfven af svenskar,
som studerat i utlandet. Sverige hade haft sin renässans — införd
huf-vudsakligen från Tyskland och Nederländerna — och sin barock, mest
påverkad af fransk och italiensk smak. Under landets stormaktstid på
1600-talet hade ett skede af liflig och storslagen byggnadsverksamhet vidtagit,
ett skede som fått sitt konsnärliga epitafium i Erik Dahlbergs
Suecia-verk. Från att ha varit kyrklig konst under den katolska tiden och
hof-konst under vasakungarna togs konsten då om händer äfven af
aristokratien och började vinna mark också hos borgerskapet, liksom den i större

omfattning än ditintills vann idkare bland svenskfödde män.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:38:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngsvkonst/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free