Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adertonde scenen.
sven {ensam, sitter några ögonblick tankfull. Springer
därefter plötsligt upp). Nej, detta kan man inte stå
ut med! — Anna ute, midt i natten, utan att man
vet, hvar hon är! Utan att man kan gå och ta
reda på henne! Alla teatrar äro längesen slut. (Ser
på sin klocka.) En kvart öfver tolf! — Å, den är
mera, mycket meral — Jag vet bestämdt, att min
klocka går efter. Tänk, om majorskan har låtit
henne gå ensam hem I Det kunde likna henne, det
emanciperade fruntimret. Majorskan själf skulle inte
vara rädd för att mota ett helt röfvarband. A, min
lilla Anna! Min lilla älskade flicka! Ensam ute
på gatan vid denna tid på natten! — Och hon,som
är så rädd af sig! De kan ta lifvet af henne, om
de bara talar till henne! (Torkar svetten ur pannan
och går häftigt upp och ned) Nej, jag står inte ut
med det längre! Jag kan inte sitta overksam här,
medan de måhända håller på att mörda min hustru!
(Han går bort emot tamburdörren, men stannar plötsligt.)
Men om de nu förföljer henne! Om hon kommer
störtande hit upp för att kasta sig i mina armar,
och jag då inte skulle vara här! — Nej, — Jag får
lof att stanna! Jag får försöka att stå ut med det.
(Han går häftigt upp och ner, stannar och lyssnar.) Värdet
inte någon, som kom i trappan? — Nej, det är bara
mitt eget hjärta, som bultar så förskräckligt. — Ack,
min stackars Anna! Min lilla rosenknopp! Hvarför
har du lämnat mig i denna grufliga ångest? Om
du visste, hur jag älskar dig! Hur jag saknar dig!
— Hvar minut, du inte är hos mig, förefaller mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
