Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närmare motsatsen. Detta märkes mest, om teckningen är hållen mera
entonig, der starka skuggor och dagrar icke förefinnas, samt å porträtt,
der en obetydlig skiljaktighet i lappningen kan gifva ansigtet ett helt
annat uttryck (jeraför porträtten å följ. sidor). Betrakta vi ett träsnitt
närmare, så finna vi att teckningens olika schatteringar eller toner
framställas genom finare och gröfre linier, ograverade ytor och alldeles
borttagna stycken. Dessa schatteringar kunna indelas i tre
hufvud-afdelningar: den af finaste, mer skilda linier bildade, ljus ton, den af
kraftigare, såsom haJffeta och feta, linier bildade, medelton, och den af
fulla eller nära fulla ytor bildade, mörk ton. Dessa kunna naturligtvis
hvar för sig vara olika och öfvergå i hvarandra, så att t. ex. ljus ton
kan vara mer eller mindre ljus o. s. v.
År teckningen väl utförd och har xylografen förstått att väl
åter-gifva densamma, har tryckaren egentligen icke mycket att iakttaga vid
de särskilda öfvergångarne till olika ton; men ofta är detta ej fallet,
och dessutom medverka åtskilliga omständigheter att teckningens effekt
icke gör sig tillräckligt gällande. Tryckaren måste då markera de olika
dagrarne genom afpassad lappning eller utskärning.
Några bestämda föreskrifter om huru upplappning af en illustration
skall ske kunna svårligen gifvas, utan måste detta praktiskt inläras.
Som regel kan dock anföras, att början vanligen göres med de mörkaste
partierna, genom att urskära dessa ur det första afdraget och
fast-klistra dem å lappningsarket; derefter upphjelpas de mindre mörka och
sist de ljusare partierna. Genom påläggning på de mörka partierna
blifva vanligen de närliggande ljusa lätta. Dock bör man noga akta
sig för att pålägga en lapp, der den icke nödvändigt behöfves, ty träet
kan derigenom drifvas ner, och nödgas man sedan borttaga den, kan
detta ej ske utan att lappningen måste göras om. Lappa hellre
för litet än för mycket!
• Såsom vid tryckning af vanliga formar är äfven lappning af
illustrationer beroende på tryckarens vana, om det skall ske på cylindern eller
på ‘ett löst afdrag. Mindre tidsödande och beqvämare är dock att
verkställa lappningen å ett löst ark, som sedan klistras på cylindern. Med
iakttagande af detta senare förfarande kan man, för tids vinnande, på
förhand af draga träsnitten i handpress.
Bland de olika sätten för lappning af träsnitt märkas följande:
Engelska maneret består deri, att man i st. f. papper öfverdrager
cylindern med jemn kartong, derpå tager ett af tryck och derå med en
radérknif mer eller mindre afskafver de olika nyancerna mellan ljus
och skugga. På mörkare partier påklistras efter behof. öfver denna
afskafning kan man dock icke spänna siden eller shirting, utan tages
härtill fast fint kläde, hvilket spännes så hårdt som möjligt. Genom
detta mjukare öfverdrag utjemnas ojemnheterna i skafningen, hvilket
icke den hårdare shirtingen förmår. Detta lappningssätt är fördelaktigt,
men fordrar stor öfning och skicklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
