Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅNG TILL KÄNSLAN.
O Själen* blomma! forst af Skaparns tanka
Gomd inom evighetens dnnkia knopp!
Hur mil4< da doftar pi dia friska ranka,
Vickt af fran» ^ärlekatår, pr alnmren.opp!.
Ditt hem ir lyertat. Varipa englaringar
Dig sfydda der,.vid hoppets morgonsol,
Och kring Naturens alla barn da alingar
Ea helig krana, aom når från pol till pol.
BUf da min Sångmö! I ditt inre vårdar,
Sjelf engel, du det Skonas himtabrand,
Och kring dig svafva, genom Diktens gårdar,
FSr ojusta minnen från ditt fosterland.
Låt sången eldas af din skara flamma,
Da atråle från Gnds egen kirleksfamn!
Da lCrde ja min spada tanga stamma
Det första- halda ljud: min Modera namn?
Da Tar min första bon till himlen barea,
Da var min barndomsvän, min ungdoma vår;
Din aning, outsäglig i naturen,
Af alla apråk dot skönaste, forstår.
•Ett eget välljud, som f5rhv*rje* fråga
Har fått en roat, förtroligt- underbar,
Da flyr, förklarad genom ogats låga,
Från brost till broat, med^ blida gmdasvar.
FSr dig ej Vårens gud forglfvea kläder
I himmelsk ungdom htarje aktta geatalt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:44:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/njksamdikt/2/0011.html
