Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
tiga vilda, som föreningens medlemmar under
samma tid dödat.
För dödandet av »skadedjur» anser
nöjesjägaren vidare inga pinoredskap för grymma.
Rovfågelsaxen, jämförbar med medeltidens
värsta tortyrredskap, användes allmänt av
nöjesjägaren. Att en rovfågel ofta får flyga
sin väg utan ben, när saxen varit för hårt
spänd, och därpå förgås under gräsliga
plågor, gud vet var, rör inte mången
nöjesjägares hjärta, ty saken gäller ju endast en
skadlig rovfågel, som, om den blivit vid liv, säkert
mördat sådana fåglar, nöjesjägaren själv
önskar mörda. Så långt ha vi nu hunnit i
Finland, föregångslandet!
Jag tillägger nu endast. Ingen enda
djurvän kan se dylikt med kallt blod och lugnt
sinne. Vi måste nödvändigt för oss,
djurvänner, i denna sak utstaka rena linier. Vi få ej
härvidlag halta åt båda sidorna, ty på så sätt
försumpa vi den fasta grund, på vilken vi stå.
Vi få ej tveka att göra boskillnad med
nöjes-jägaren och förklara honom vara djurvännens
kanske farligaste fiende, då han så ofta seglar
under falsk flagg, d. v. s. vill inför allmänheten
gå och gälla för djurvän. Nöjesjägaren måste
anses för vad han är, fullkomligt likvärdig
med vilken annan person, som i det allmänna
medvetandet stämplas som djurplågare, eller
i bästa fall djurdödare för sitt nöje. Ty
mellan en vanlig nöjesjägare och en vanlig
djurplågare fins i moraliskt avseende ingen
skillnad, lika grymma äro båda och lika okänsliga
för djurens rätt. Och när detta är helt inpräg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
