Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Jämtl., Härj.)1. Detta är, så vidt ses kan, händelsen i Dalarne,
Hälsingland, Medelpad och Härjedalen, i hvilket sistnämnda
landskap likväl möjligtvis äfven a: a förekommer; dessutom i spridda
socknar uti olika delar af Jämtland. Formerna med a i roten och
a i ändeisen äro särskildt anmärkningsvärda emedan de bevisa att
a såsom representant för äldre a i kort rotstafvelse icke beror på
assimilation med den efterföljande ändelsevokalen, en tanke som
möjligen fallit läsaren in i fråga om Vätömålet, hvarest också
ändelsevokalen a uppträder som a. — Men det är ej blott i de
urspr. kortstafviga orden man kan konstatera en behandling af kort
a, liknande den i Vätömålet. Hvad som för oss har särskild
betydelse är att en sådan yppar sig också där vokalen efterföljes af
»täckt» konsonant. Den öfverensstämmer i detta fall, äfven där
den är kort, ofta till kvaliteten med den tidigt förlängda vokalen
hos de monosyllabiska urspr. kortstafviga orden. Och det icke
blott framför sådana konsonantförbindelser, hvilka anses kunna
framkalla förlängning af en föregående vokal, utån ock framför andra,
äfvensom framför geminator. Såsom exempel må anföras, ur a :
a-målen: bakke o. d. (Jämtl., s. Ang.), framm (n. Ang., As.), hann
pron. (s. och n. Ang.), hatfn (Jämtl.), llakte o. d. ’slakta’ (s. Ang.,
As.), afta ’afton’ (s. och n. Ang.); ur a : #-målen: bakke o. d. (Häls.,
Härj., Jämtl.), damm m. (Dal.), hatfn (Härj., Jämtl.), katt (Med.),
skafte ’skaftet’ (Med.), Xlakta ’slakta’ (Häls.)
I hvad mån behandlingen framför vissa konsonantförbindelser
eller geminator varit en annan, framgår endast till en del af de
tillgängliga uppgifterna. Oafsedt ett fåtal från olika trakter
stammande exempel, alltför enstaka för att kunna läggas till grund för
några regler, tyckes urspr. a representeras af a, resp. öppet a:
1) framför 11 och nn i Dalarne, Hälsingland och (en del af?)
Härjedalen — t. ex. fall (Härj.), skalla o. d. ’skalle’ (Dal.), valla ’vålla’
(Häls.); anna ’annat’ (Häls.), bannår o. d. (Dal.), mann (Härj.),
1 Att Imalf. a åsyftas med Delsbogrammatikens och hålsingeordbokens dä —
ehuru beskrifningen i den förra snarast inger föreställning om ett a-ljud — samt
med Västm.-Dalaordbokens re, framgår af Lundell, Sv. landsm. I s. 107 ff. och
Hjelmström, Sv. landsm. XI. 4 s. 81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
